F&F frågar Carl von Linné om hans resor

– Vidskepelser, som gärna hänga vid den enfaldiga hopen och lättast underhållas i avlägsna provinser, voro nog många kvar här på orten efter påvedömet och hedenhös. Från det senare haver folket kvar den vidskepelsen, att när kreaturen dö bort för den ena, då gräva ned ett as uti sin grannes åker eller dynghög, att olyckan må transporteras ifrån hans hjord till hans grannes.

Hur bemöttes du och ditt följe på Öland?

– Gemene man samlades efter gudstjänsten att rådslå om oss och vårt förehavande; de höllo oss för spioner, sade att före sistlidna krig även 3 spioner då rest, som blivit ihjälslagna vid Hulterstad; att vi sågo efter allting; utforskade alla belägenheter; att prästerna gjorde oss underrättade om kyrkornas medel och skrudar; att jag alltid uppmuntrade mitt sällskap med de orden, att de skulle hava ögonen omkring sig: ty blevom vi rådda att taga en kronobetjänt med oss, det ock skedde.

Vilka träd gillar du?

– Ekar äro de nyttigaste träden i riket, besynnerligen för deras nytta vid skeppsbyggen. Man beklagar allmänt att ekarna här i Sverige växa mer greniga och krokiga, men mindre jämna och raka än de utländska.

Vad tycker du om amatörerna på ditt område?

– Bondbotaniken är intet alltid att förakta, och hava böndren, åtminstone här på landet, sina egna namn på mest alla örter. Jag tog en beskedlig bonde med mig ut på ängen, som där kände långt flera örter än jag någonsin förmodat, och hans namn på dem hade merendels sina artiga originer.

Vad lade du märke till i Göteborg?

– Kvinnfolken brukte allmänt här i staden att kasta ett svart tyg, kläde eller kåpa över sig, då de gingo ut på gatorna, ävensom det brukas i de tyska städerna.

Vad har du för huskurer mot vanliga åkommor?

– Förstoppning försäkras allralättast öppnas, om frön tages av humle, vilka lätteligen kunna samlas, där humle någon tid legat; men mot förstoppning av urinet rekommenderas Semina nasturtii och äntligen mot näseblod, att blöda på hett järn.

Hur var det i Hälsingland?

– Folket fann jag här gemenligen vara större än annorstädes, besynnerligen mannfolket. Folket är humant, har täcka hus och inuti snygga och rena, bättre byggda än på annat ställe.

Hur var det att resa till Lappland?

– Vägen blev mig allt mer vidrig, att jag med livsfara satt på hästen, som snavade emellan stenarna vid vartannat steg. Nu begynte jag önska mig kamrat eller äga friheten, att få skakas av hästen på landsvägen, att hjärtat måste lossna.

Kan du beskriva Lappland?

– Hela denna lappens land var mest myra. Aldrig kan prästen så beskriva helveta, som detta är ej värre. Aldrig har poeterna kunnat avmåla Styx så fult, där detta ej är fulare.

Träffade du några samer?

– Ja, jag visade en lapp några ritningar i min bok. Han blev rädd, tog av mössan, neg, lutade ned huvudet och darrade med händerna mot bröstet, mumlade litet med munnen, liksom av största ventilation, ville dåna.

Citat ur följande källor:
Linnés lappländska resa, förrättad 1732
Linnés öländska resa, förrättad 1741
Linnés gotländska resa, förrättad 1741
Linnés västgötaresa, förrättad 1746