Börja tidigt med slumpen
Om du har slagit tre ettor i rad, hur stor chans är det då att nästa slag med tärningen också ska bli en etta?
Sannolikheter har på senare år blivit en allt viktigare del av vår vardag, men också av matematikundervisningen. Men hur mogna är eleverna att resonera om sannolikhet? Per Nilsson vid Växjö universitet har studerat hur elever resonerar kring sannolikhet. Hans mål har varit att förstå och förklara elevernas lärande, och som en följd av det arbetet har han också utrönt elevernas förutsättningar att hantera slumpsituationer.
Avhandlingen bygger på tre studier som alla undersöker hur eleverna resonerar kring sannolikhet. I två av undersökningarna agerar 12- och 13-åringar i en tärningsspelssituation som bygger på summan av två tärningar. I den tredje studien undersöker Per Nilsson hur 14- och 16-åringar resonerar om sammansatta, oberoende slumphändelser.
Studierna visar att elever, redan innan de blivit instruerade i sannolikhetsteori, utvecklar goda idéer om sannolikhetsfördelning. De väger in geometriska och numeriska aspekter, och deras resonerande visar att de kan förstå relativt svåra numeriska principer.
– Eleverna är bättre än väntat, säger Per Nilsson. De för ganska sunda och matematiskt riktiga resonemang.
Per Nilssons resultat visar att det finns goda förutsättningar för att börja undervisa om sannolikhet tidigare än i dag. Matematiklärarna kan dra nytta av den nya kunskapen om hur elever resonerar kring sannolikhet.
