Nu är det klart: Vi ligger bakom växthuseffekten

Vi kommer aldrig mer att kunna säga att vi inget visste, för rapporten från IPCC lämnar klara besked. Håller jorden på att värmas upp? Ja. Är det ökad mängd växthusgaser som är orsaken? Ja. Kan detta förklaras med naturliga faktorer? Nej. Är det människans utsläpp som är anledningen till den allt högre temperaturen? Ja.

Växthuseffekten ligger alltså bakom de senaste femtio årens exceptionella ökning av jordens medeltemperatur. Den beror i sin tur på att människan ändrar atmosfärens kemiska sammansättning genom att nyttja fossila bränslen.

När vi bränner kol och olja ökar främst halten koldioxid. Den är i dag drygt 35 procent högre än för två hundra år sedan, vid industriepokens början. Bara de senaste tio åren har halten ökat med 10 procent. Metan, den näst viktigaste växthusgasen, är däremot en gåta för forskarna – under de senaste tio åren har ökningen av metan i atmosfären stannat av.Varmare klimat får till följd att havsvattnet utvidgar sig. Världshavens nivå har därför höjts med nästan 8 centimeter mellan 1961 och 2003. Ökningen var dubbelt så snabb mellan 1993 och 2003 som under de fyrtio föregående åren.

IPCC-rapporten från 2001 lämnade några tveksamheter, men de är nu nästintill borta – sannolikheten är nio på tio att slutsatserna är riktiga. Numera talar man klarspråk: i slutet av tjugoförsta seklet är vårt klot i medeltal 4 grader varmare. Uppvärmningen blir högre över land. Havsytan höjs med upp till en halv meter, vilket är lägre än vad man förutspådde för sex år sedan.

Senare, när isarna smälter, stiger världshavens nivå än mer. Bara Grönland kan bidra med ytterligare 20 centimeter. På några tusen års sikt kan avsmältningen få oceanerna att stiga upp till 7 meter.

Det är också ganska troligt, enligt rapporten, att det ökade antalet tropiska cykloner hör ihop med den globala uppvärmningen. Andra effekter är färre kalla vinternätter och fler varma dagar och nätter under sommaren. Det är hos oss norr om ekvatorn som uppvärmningen är störst, och allra högst över Arktis. Golfströmmen, som för värme söderifrån mot Island och Grönland och ger det milda klimatet i Skandinavien, blir ungefär 25 procent svagare på hundra års sikt. Men den kollapsar nog inte inom överskådlig tid.

Trots att över tusen forskare var inblandade i att ta fram de nu presenterade resultaten hörs då och då andra röster. På en konferens i höstas vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm ifrågasattes om människan verkligen ska skyllas för uppvärmningen. Kan inte variationer i solens instrålning ge varmare klimat? Hur är det med vulkanutbrott? Och visar inte den omdiskuterade ”hockeyklubban”, kurvan över förändringar i jordens medeltemperatur under de senaste 1 300 åren, att klimatet alltid har varit föränderligt?

Här har FN-panelens historieskrivning reviderats något, och hockeyklubban är borta. Däremot tror man inte alls att enbart naturfenomen räcker som förklaring. Solinstrålningen har visserligen ökat de senaste 150 åren, men bara med en tiondel av vad uppvärmningen skulle kräva.

De senaste femtio årens branta temperaturhöjning är alltså ovanlig och onormal, jämfört med de senaste 1 300 åren. Den går inte att förklara utan människans inblandning. Om hur detta skulle beskrivas förhandlade 600 forskare och representanter från 113 länder intensivt, dygnet runt, i Paris i slutet av januari.

Som stöd för panelens arbete släcktes Eiffeltornets belysning under några minuter. Vi ska spara energi var budskapet, även om kritiker av denna symboliska handling hävdar att dubbelt så mycket energi behövdes för att sätta i gång lamporna igen. Detta pekar mot ett större problem – vad är rätt att göra?

Hur följderna av den globala uppvärmningen ska motverkas kommer att diskuteras i en rapport som kommer i maj. Redan i april publiceras en kartläggning av effekter på ekologiska system och samhälle. Vi kan alltså räkna med att klimatdiskussionerna hettar till ytterligare inom en snar framtid.