Minnet bevaras i en enda cell
Pavlovs berömda hundar personifierar begreppet betingning – de lärde sig att ljudet av en klocka betyder mat, och till slut började de dregla bara de hörde klockan. Nu visar neurofysiologen Dan-Anders Jirenhed vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, att hundarnas minne av denna association kan ses i en enda cell.
Gruppen, som leds av professor Germund Hesslow, har studerat illrar. Genom idog träning får de lära sig att blinka när de hör en viss ton. Tonen betyder nämligen att det strax kommer en obehaglig luftpuff i ansiktet på dem, och så småningom blinkar de bara de hör tonsignalen.
Forskarna mätte elektriska signaler från enskilda så kallade Purkinjeceller i lillhjärnan. De såg då att en enstaka cell kunde minnas att ett visst ljud betyder att man skulle blinka. En enda cell kan reagera på mängder av olika stimuli, men den kan bara ge upphov till en kopplad fysisk respons, såsom blinkning i illrarnas fall.
Motoriska minnen som skapas på detta sätt är mycket starka och går också snabbt att reaktivera om de har bleknat. Den nya kunskapen om hur minnet fungerar kan exempelvis användas pedagogiskt.
– Mycket inom kognitionen är motorik. Om man exempelvis tentapluggar är det en extra förstärkning att skriva ner svaren och inte bara sitta och läsa, säger Dan-Anders Jirenhed.
Studien presenteras i The Journal of Neuroscience.
