Nu ska alternativmedicinen utvärderas
Martin Ingvar har gjort sig känd för att bland annat med hjälp av hjärnavbildning utforska hur placeboeffekten fungerar. Sedan i maj leder han Oshercentrum vid Karolinska Institutet där olika terapier och metoder inom så kallad komplementär och alternativmedicin, KAM, ska utvärderas.
1. Hur ska man bära sig åt för att utvärdera KAM?
– Det kommer att krävas mycket strukturarbete, för alternativmedicinen behärskas till en del av människor som hävdar att man inte kan använda vetenskap för att utvärdera deras metoder.
När en utövare anser att beskrivningen av terapin inte kan skrivas på papper, att dess effekt inte går att mäta med vetenskapliga metoder och dessutom att inte någon annan än man själv kan utföra terapin har man ett stort kommunikationsproblem.
Generellt är det också svårt att forska om behandlingsforskning, eftersom det är knepigt att välja kontrollsituationen.
2. Kommer Oshercentrumet vid Karolinska Institutet att skilja sig från de två amerikanska Oshercentrum som redan finns?
– Dessa båda centrum ger själva vård, men jag tycker att det är viktigt med skilda huvudmannaskap. Den som tjänar pengar på exempelvis akupunkturbehandling kan ha svårt att se nackdelar med den terapin, och är sannolikt inte rätt person att forska om dess eventuella effekt.
3. Vissa anser att många KAM-behandlingar egentligen handlar om förväntad effekt/placebo – vad anser du?
Det finns många moment inom KAM som ger goda förutsättningar för placebo: patienterna får gott om tid och de upplever att behandlingen är individuellt anpassad. Dessutom är det dyrt, vilket också stärker placeboeffekten.
Nyligen kom en amerikansk studie som bekräftar att det finns mätbara fysiologiska och farmakologiska effekter av placebo. I den studien fick försökspersoner en verkningslös salva insmord på armen, och sedan utsattes de för hetta. Hos dem som fått höra att salvan var smärtlindrande utsöndrades kroppsegna ämnen som mildrade smärtan.
Jag anser att placebo är en viktig del av vården som även vi inom skolmedicinen bör lära oss utnyttja bättre när vi möter patienter.