Hav och syror

Och det ska villigt erkännas att det är att sticka ut hakan att anordna ett kunskapstest för läsare av Forskning & Framsteg!

Gustav Rennerfelt i Stockholm påpekar att facit på påstående nr 13 om ”de sju haven” inte stämmer med Mark Kurlanskys bok Salt, där de sju haven sägs ha legat i skärgården vid Venedig. Detta var inte bekant för Hjärnbruksredaktören, som i vanlig ordning konsulterade National­encyklopedin. Där står: ”Oftast menar man Indiska oceanen, Nordatlanten, Norra ishavet, Stilla havet, Sydatlanten, Söderhavet och Södra ishavet, men begreppet finns även inom klassisk litteratur och omfattar då sju laguner skilda från Adriatiska havet av ön Lido utanför Venedig.” Gustav Rennerfelt får sålunda tillgodoräkna sig en extra poäng!

Marinbiologen Kerstin Johannesson (som senast skrev en artikel i F&F 3/07) påpekar att Västerhavet dels inte är något officiellt begrepp, dels används omväxlande för olika geografiska områden. Ibland bara Skagerrak och Kattegatt, ibland också inkluderande Öresund eller Nordsjön, och till och med Bälten. Även här lutade sig facit mot Nationalencyklopedin som säger: ”Sammanfattande benämning på Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Ibland inkluderas även Öresund.” Men, påpekar Kerstin, NE är inte fullt konsekvent eftersom man under uppslagsordet Nordsjön talar om Skagerrak som en del av Nordsjön. Dessutom, skriver hon, är Västerhavet ett ganska nytt begrepp och, tror hon, en uppfinning från Stockholm. Som uppväxt i Göteborg hörde hon aldrig detta begrepp trots att hon hade mycket med havet att göra redan då.

Till sist påpekar två läsare, Marianne Lindh och Lars-Gunnar Franzén, att det utöver det skäl att svara nej på fråga 11 som anges i facit finns ännu ett skäl. Harsyra är förvisso en växt och de övriga syrorna är också organiska, men både salpetersyra och saltsyra är oorganiska syror.

Är det någon som inte tror att Forskning & Framsteg har Sveriges kunnigaste läsekrets?