Kobrans upphovsman

Namnet på den person som utvecklat och designat Kobran är Gösta Thames och inget annat. Ralph Lysell, designern som artikelförfattaren säger ligger bakom Kobran, arbetade förvisso fram några tidiga förlagor i trä av en enstyckstelefon tillsammans med tekniske chefen på Ericsson, Hugo Blomberg. Det var under åren 1940-41. Det var inte deras idé att föra ihop apparat och hörlur, utan den kom till Ericsson från Siemens. Efter 1941 gjordes ingenting på att produktifiera idén under lång tid.

År 1949 fick Gösta Thames i uppdrag av företagsledningen att bringa enstyckstelefonen till färdig produkt. Fem år senare lanserades den färdiga Kobran. Det hade då gått tio år sedan Ralph Lysell lämnade Ericsson, och Blomberg hade åkt till USA tolv år tidigare.

Gösta Thames arbete bestod i att både få en tilltalande design och att göra telefonen ergonomiskt greppvänlig och tillräckligt lätt, vilket var en stor utmaning. Han hade hjälp av medarbetare som krympte storleken på vissa komponenter så att de fick plats i telefonen, bland annat en transformator.

Man kan naturligtvis säga att Blomberg och Lysell haft betydelse i historien och varit en länk i att Ericsson så småningom satsade på enstyckstelefonen, men arbetet med att ta fram slutprodukten Kobran hade de ingen del i. Dessutom kan man kommentera att arbetet med att ta fram några trämodeller är mindre än 1 procent av att utforma den marknadsfärdiga produkten.

SVANTE BAHRTON, Uppfinnare och släkting till Gösta Thames

Svar:

Ericssons berömda prestigeprojekt Ericofon (Kobran), världens första serieproducerade telefon tillverkad i ett enda stycke, tillkom under en femtonårsperiod med många inblandade i utvecklingsarbetet. Arbetet leddes först av Ericssons tekniske chef Hugo Blomberg med företagets designer Ralph Lysell som ansvarig för apparatens utformning. Detta resulterade under 1941 i åtskilliga skisser, modeller och ett par prototyper som är förvånansvärt lika det slutgiltiga utförandet och som också provades i praktisk användning. Det konstnärliga arbetet avstannade därefter, bland annat på grund av ett parallellprojekt med en revolutionerande liggande enstyckstelefon, Unifon, som Lysell designade.

Först 1949 återupptog Ericsson utvecklingsarbetet med Kobratelefonen på allvar, nu under ledning av Gösta Thames. Lysell hade under tiden slutat på Ericsson och startat eget designföretag i Oslo. Eftersom Thames behövde input till projektet och inte själv skissade kontaktades Lysell som reste till Stockholm för att arbeta fram ytterligare skisser och lermodeller. Med hjälp av dessa förbättringar och ergonomiska genomarbetningar tillsammans med Ericssons erkänt duktiga modellsnickare fick Kobran sin slutgiltiga form.

Sammantaget är det min uppfattning att det i huvudsak var två ingenjörer som drev projektet framåt (Blomberg och Thames), medan det inte råder något tvivel om att det var Lysell som stod för de bärande designidéerna. I min bok Telefonen – en designhistoria (Atlantis 2006) finns ett långt kapitel om tillkomsten av Kobran och Unifonen. Det bygger bland annat på skisser och en omfattande korrespondens från tiden, samt intervjuer som jag gjort med Gösta Thames.

LASSE BRUNNSTRÖM