Träningsvärken

Träningsvärk i en muskel kan uppstå efter ovan fysisk aktivitet. Vanligen kommer värken två tre dagar efter belastningen och försvinner efter ytterligare ett par dagar. Träningsvärk är speciellt vanligt då muskler arbetar i en bromsande rörelse under förlängning, exempelvis vid utförslöpning.

Under många år har vetenskapen ansett att de förändringar som uppstår i muskeltrådar beror på en skada. Den forskargrupp där Lena Carlsson ingår har visat att förändringarna i stället återspeglar hur muskeln anpassar sig till den ökade belastningen. Muskeltrådarna förlängs genom att det bildas nya segment, så kallade sarkomerer. Byggstenarna i dessa sarkomerer har olika ljusbrytande förmåga, vilket ger upphov till att muskler ser tvärstrimmiga ut i mikroskop.

Tillväxten av sarkomerer stärker muskeln, vilket förklarar att man inte får träningsvärk igen vid ny belastning av samma muskel. Bilden visar ett infärgat fryssnitt av en vadmuskel från en försöksperson med träningsvärk. De två proteinerna myotilin och aktin har ökat där sarkomerer har växt till (den gula fläcken).

Bildens långsida är 0,075 millimeter.