Ingen Hitlereffekt efter andra världskriget

Det brukar sägas att knappt någon döpt sitt barn till Adolf efter andra världskriget på grund av kopplingen till Hitler (uppgiften förekommer exempelvis i Wikipedia i oktober när detta skrivs). Men detta är inte hela sanningen. Förnamnet Adolf var mycket populärt i Sverige under 1800-talet, men verkar tappa i popularitet redan innan Adolf Hitler kom till makten i Tyskland. Men det finns flera felkällor i namnstatistiken.

– Antalet är underskattat för tidigt 1900-tal, eftersom många har hunnit avlida, säger Inge Göransson, som arbetar med namnstatistik på Statistiska centralbyrån. Vi har bara statistik över nu levande personers förnamn.

Ur statistiken går att utläsa att dopnamnet Adolf var populärast under 1920-talet, då drygt 100 nu levande personer fick det varje år. Sedan sjönk siffrorna stadigt under 1930- och 40-talen samt efterkrigstiden. Sedan 1970-talet och framåt är det ungefär tio personer om året som döps till Adolf.

Som tilltalsnamn är namnet långt ovanligare – omkring 10 personer per år under 1920- och 30-talen, men här finns faktiskt en liten topp 1938 då 25 nu levande personer döptes till Adolf, till skillnad från åtta året före. Men även bland dem med Adolf som tilltalsnamn var tendensen sjunkande redan före kriget, och under efterkrigstiden är det knappt någon som fått namnet, den senaste år 2004.

Sammanfattningsvis: Hitlereffekt som en eventuell svag uppgång i slutet av 1930-talet, ja. Men som kraftig nedgång efter 1945, nej.