En fysiker startade utvecklingen

Japans vetenskapliga utveckling, som ledde till fyra Nobelpris i höstas, hade knappast varit möjlig utan landets första stora vetenskapsman av internationell dimension, fysikern Yoshio Nishina (1890-1951). Han omnämns dock bara indirekt i F&F:s krönika.

Nishina arbetade vid Niels Bohrs institut i Köpen­hamn åren 1921-28, en ovanligt lång utlandsvistelse för en japan på den tiden. Detta skedde just när kvantteorin tog form. Vid slutet av sin vistelse utarbetade Nishina tillsammans med den svenske fysikern Oskar Klein en kvantmekanisk formel för spridning av fotoner på elektroner. Detta blev den berömda Klein-Nishina-formeln, som än i dag är standardverktyget i beräkningar för bland annat strålskydd.

Efter sin hemkomst 1928 byggde han upp modern fysikforskning i Japan med många unga forskare, och han vidareutvecklade kontakterna med västerländsk forskning. Han inbjöd flera av världens mest framstående forskare till Japan, exempelvis Paul Dirac, Werner Heisenberg och Niels Bohr, alla tre Nobelpristagare i fysik. Deras föreläsningar inspirerade de unga japanska fysikerna enormt.

För sin forskning i kärnfysik byggde han en jättelik så kallad Wilsonkammare och senare två cyklotroner. Med dessa låg han ända framme vid den internationella forskningens frontlinjer. Bland annat kunde han ha fått Nobelpris för sin upptäckt av mesonen i en mätning med Wilsonkammaren. Ett missförstånd gjorde att hans publikation om detta blev försenad, och under tiden hann konkurrenterna före. Nobelpris fick däremot två av hans elever, Hideki Yukawa (1949) för sin teori om mesonen och Sin-Itiro Tomonaga (1965) för kvantelektrodynamiken. Yukawa var Japans första Nobelpristagare någonsin.

Under kriget blev Nishina beordrad att arbeta på Japans atombombsprojekt, men som nämndes i F&F kom projektet inte långt med de magra resurserna. När bomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki fick Nishina åka till båda platserna för att undersöka om det verkligen var atombomber som fällts. Han samlade många prover, och vistelsen bidrog förmodligen till att han avled ett par år senare i aggressiv levercancer.

Trots protester från det internationella vetenskapssamhället fick Nishina strax efter kriget uppleva att den amerikanska krigsmakten sänkte hans båda cyklotroner på djupt vatten i Tokyobukten, eftersom man misstänkte att de kunde användas för att framställa material för kärnvapen.

År 2004 skrev jag och Kojiro Nishina, Yoshio Nishinas son och liksom fadern fysikprofessor, en artikel om Nishina i fysikersamfundets årsbok Kosmos.

Imre Pazsit
Professor i nukleär teknik
Chalmers tekniska högskola