Olikheter från A till Ö
– Linnea, om du tittar på de här bokstäverna, vad är skillnaden mellan de fyra första och de fyra sista?
Pappa ler skälmskt och skriver följande på ett pappersark:
EIAU • GLSV
– Oj, pappa, det var inte så svårt. I den första är det vokaler och i den andra konsonanter. För det var väl det du tänkte på?
– OK, säger pappa. De här två då?
QUPÖ • TYLW
– Inte heller så knepigt, säger Linnea efter några sekunder. De första fyra bokstäverna innehåller någon böjd linje, och de andra fyra har bara räta linjer.
Hon fortsätter: – Det där var ju en rolig typ av problem. Jag ska hitta på några till, så får du fundera ut vad som skiljer dem åt.
Hon grubblar en stund, kollar ett par saker i Nationalencyklopedin och skriver sedan under tystnad:
- PÄQR • HCZU
- TFYW • LÄJA
- AMRÄ • VJYU
- TIPF • KWAX
- BKLS • XÅIV
- RXYÄ • NJID
- BDGM • TFKP
- ZQÅB • CDLV
- TFX • YLS
- RISB • GANP, resp. RITB • HANM
Pappa tittar en kort stund på pappret, hostar lite och säger sedan att han glömt att han måste gå och göra klart middagsdisken. Men eftersom han några minuter senare smyger tillbaka och hämtar pappret utan att han tror att Linnea ser något, så anar hon att han bara behöver lite tid att fundera.
De första är kanske inte så svåra, men mot slutet blir det värre.
Vad är det för svar Linnea tänker sig?
Ledtrådar till ”Olikheter från A till Ö”
Form, plats, ljud, romarriket och vårt första skriftspråk.
Facit till ”Olikheter från A till Ö”
1. Första gruppen har bokstäver med ”hål”, andra gruppen inte.
2. Första gruppen har sin bredaste del upptill, andra gruppen nedtill.
3. Första gruppen har sin öppning nedåt, andra gruppen uppåt.
4. Bokstäverna i första gruppen når sin lägsta nivå i en punkt, andra gruppens bokstäver i två punkter.
5. I andra gruppen är bokstäverna symmetriska kring den lodräta mittaxeln (dvs. ser likadana ut i en spegel), i första gruppen inte.
6. Första gruppen kommer från alfabetets bakre hälft, andra gruppen från främre hälften.
7. Ljuden som första gruppens bokstäver anger är tonande i svenskan, andra gruppens ljud är tonlösa.
8. Andra gruppen är ett tal skrivet med romerska siffror (455), första gruppen inte.
9. Om de i första gruppen skrivs som små bokstäver har de linjer som korsar varandra (t, f, x), andra gruppen inte.
10. Ljuden som skrivs med första gruppens bokstäver skrevs ungefär likadant i den urnordiska runraden, medan de i andra gruppen motsvaras av runor som inte är intuitivt läsbara för oss. I andra paret gäller samma sak för vikingatida normalrunor.
