Smittade av välfärdsapatin

Rapporterna oroar. Men hur rimmar de med den välfärd som vi har lyckats bygga för våra barn: förbud mot aga, generös föräldraförsäkring, utbyggd förskola, barnhälsovård, ungdomsmottagningar. Författarna har båda lång erfarenhet av barn och ungdomar. Carl Lindgren är barnläkare och Frank Lindblad är barn- och ungdomspsykiater och har tidigare medverkat i F&F.

Nu rapporterar de om tillståndet i välfärdslandet Sverige från sin horisont. De är mycket noga med att inte förringa männi­skors upplevelser, men tycker sig se välfärdens biverkningar i till exempel galopperande förväntningar. Ohälsans nollvision, för att tala med Lindblad och Lundgren, har gjort både föräldrar och barn ängsliga. De så kallade Embla-barnen efterfrågar bedövning vid varje blodprov på vårdcentralen och lär därmed aldrig känna sin kapacitet. Stresspaniken har gjort oss rädda för att anta utmaningar och att låta våra barn göra det. De nertonade kraven är en förklaring till att svenska skolbarn hamnar på efterkälken i internationella kunskapsmätningar.

Men vi är också det mest individualiserade landet i världen, enligt det internationella forskningsprojektet World Values Survey. Individen är sitt eget projekt. Hur mår man av det?

Så vad ska vi göra med våra barn? Boken ger inga svar, annat än att vi måste ta oss an vår kultur och våra grundläggande värderingar. Utan fruktan.