De största svenska jordbävningarna

Obs: Det här är en artikel från 2009.

Det stora jordskalvet som drabbade Sverige i december kändes över hela Götaland och i stora delar av Danmark, i norra Polen och i Tyskland ner till bara 10 mil norr om Berlin. Eftersom jordbävningen ägde rum vid en tidpunkt då de flesta befann sig inomhus kändes den förmodligen av miljontals människor.

Det har rått viss ­förvirring om huruvida detta verkligen var det kraftigaste skalvet på hundra år – de i Kattegatt 1985 och Väster­götland 1986 var också stora. Oklarheten ligger delvis i magnitudbegreppet självt. Den ursprungliga definitionen av Charles Richter från 1935 avsåg ett speciellt mätinstrument och en speciell vågtyp vars storlek uppmättes i ett visst område, södra Kalifornien. Senare försök att överföra Richters så kallade ML-skala till andra sammanhang har lett till en uppsjö av skalor, som dock alla kallas Richterskalan i vardagligt tal.

I Norden används numera en regional ML-skala. För några år sedan gjorde jag beräkningar av ML hos historiska skalv i Sverige från den tid då inga seismo­grafer fanns. Detta var möjligt tack vare arkivdata om skalvens effekter på byggnader, människor och mark.

Listan nedan omfattar alla kända stora skalv, också sådana som skett i grannländerna intill Sveriges gränser. Jordbävningen i Skåne 2008 är den största under de senaste hundra åren vad avser både magnitud och storlek på det område där skalvet kändes.

I en artikel i F&F 1/83 pekade jag ut Norrlandskusten och Vänerområdet som de seismiskt mest aktiva regionerna i landet. Detta styrks av listan över de största skalven, men det stora skalvet i vintras är ett märkligt undantag. Det visar hur svårt det är att förutsäga var ett jordskalv ska inträffa.