Anorexi i tonåren sätter livslånga spår

Forskare i Göteborg och Lund har sedan år 1985 följt 48 kvinnor med anorexi och en matchande kontrollgrupp. Som vuxna har en fjärdedel av patienterna så svåra psykiatriska problem att de inte kan ha något lönearbete.

– Vissa har fortfarande ätstörningar, men även svåra depressioner, ångest och tvångssyndrom är vanliga, säger Elisabet Wentz, docent och överläkare vid Enheten för barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Hennes forskargrupp har sett att en undergrupp bland dem som har anorexi även har så kallade autismspektrumtillstånd, något som ger sämre prognos för tillfrisknande. Dåligt utfall i vuxen ålder är det också för dem som insjuknande tidigt, och för dem som hade tvångsmässig personlighet innan de blev sjuka och exempelvis var pedanter.

Vad bör då en anhörig göra om en tonåring inte äter?

– Man bör stämma i bäcken, reagera och markera att det inte är okej att hoppa över måltider, och särskilt inte i kombination med hård träning. I dag är också kompisar mer upplysta och kan undra ”vad du äter litet, har du anorexi, eller?!” och det är bra, säger Elisabet Wentz.

Glädjande nog tycks kvinnor som tillfrisknat från anorexi inte ha skadat sin fertilitet: de har fått barn i samma utsträckning som kontrollgruppen.

– Det är verkligen jätte­positivt! Tidigare har man trott att dessa kvinnor löper ökad risk för olika graviditets- och förlossningskomplikationer, men det såg vi inget av i vårt material, säger Elisabet Wentz.