Påvens astronom tror på big bang

Kyrkan bör aldrig hindra vetenskapen. Men det är precis vad inkvisitionen gjorde i sin dom över Galileo och det var fel, konstaterar George Coyne, jesuitpräst som har varit Vatikanens chefsastronom i över ett kvartssekel.

Nästan omedelbart när han tillträdde ämbetet fick George Coyne, på initiativ av påven Johannes Paulus II, ägna sig åt efterforskningar om vad som egentligen hände i juni 1633, då Galileo ställdes inför inkvisitionsdomstolen i Rom.

Så 359 år senare, i oktober 1992, uttryckte påven ånger över domen, som han kallade för ett ”tragiskt ömsesidigt missförstånd”. Därmed bekräftade han officiellt kyrkans ställningstagande att jorden rör sig och satte punkt för kyrkans flera sekler långa försök att korrigera sitt missgrepp mot Galileo. År 1718 hade kyrkan åter tillåtit hans verk, och 1835 togs bannlysningen bort för alla böcker som stöder Kopernikus lära om att jorden rör sig, medan solen står stilla.

###Tro – en erfarenhet bland andra

Den katolska kyrkan har fått betala ett högt pris för sitt fördömande av Galileo. Vatikanen har utmålats som förnuftets största fiende, medan Galileo har blivit en sanningens martyr, en symbol för kampen mellan vetenskap och tro.

– För mig finns det ingen konflikt mellan tro och vetande, det är två helt skilda områden av mänskliga strävanden, säger fader George. Jag är ju inte bara en vandrande hjärna, mina erfarenheter överskrider vida sådant som omfattas av vetenskap. En sådan erfarenhet är religion. Varför ska inte den kunna integreras med vetenskap, konst, poesi, musik och allt annat mänskligt? Men jag vill understryka att min tro inte är ett resultat av mina vetenskapliga studier.

Nej, George Coyne kom till tro via ett kristet hem i Baltimore och ett tonårsuppror som slutade med att han som 18-årig anslöt sig till jesuiterna. Flera års studier i filosofi, latin, grekiska och matematik följde innan hans intresse för astronomi tog över. Teologin kom så småningom, men det var astronomin som öppnade Vatikanens portar för honom när han 1978 tillträdde som chefsastronom för Vatikanobservatoriet.

###Kyrkan långt efter vetenskapen

Observatoriet är ett av de äldsta i världen. Det härstammar från tiden före Galileo, då påven Gregorius XIII lät uppföra ett torn i Vatikanen – de kyrkliga högtiderna behövde stämmas av med stjärnornas rörelser på himlavalvet. Resultatet blev den kalenderreform som infördes 1582, då den än i dag använda gregorianska kalendern ersatte den gamla julianska genom att tio dagar i oktober försvann på ett ögonblick.

Officiellt öppnades observatoriet i Vatikanen år 1891, men det fick fly stadens förorenade luft 1935 och flytta till påvens sommarresidens Castel Gandolfo några mil söder om Rom. Där ryms i dag en av världens största meteoritsamlingar liksom ett imponerande bibliotek med drygt 20 000 verk, där gamla utgåvor av Galileos böcker får dela plats med antikvariska rariteter av Newton, Descartes, Tycho Brahe, Kepler och andra.

– Även om de alla var djupt troende har kyrkan varit extremt långsam med att erkänna många banbrytande vetenskapliga insikter, och det har inte skett utan stridigheter. I dag är det en utmaning för kyrkan att inte upprepa sina forna misstag – att ta avstånd från och frukta vetenskapen. Den bör välkomna och stödja den i stället, det finns inget att vara rädd för.

Men hotas inte den kristna tron och dess idé om fri vilja av till exempel genetikens anspråk på att kunna förklara allt mänskligt i biologiska termer?

– Det kommer den aldrig att göra. En del säger att vetenskapen förminskar människan och alienerar henne från Gud. Men det är fel. Vetenskapen är ett mycket kraftfullt verktyg för att utforska världen, men den är begränsad: vi ger naturliga förklaringar till naturliga företeelser, inget annat.

###Kreationism ingen vetenskap

Inte alla inom kyrkan delar George Coynes övertygelse. För tre år sedan kom han i konflikt med ärkebiskopen i Wien, Christoph Schönborn, som i en artikel i New York Times försvarade intelligent design, läran som hävdar att världen måste ha skapats precis så som det står beskrivet i Bibeln och lanserar sig som vetenskapligt alternativ till Darwins evolutionsteori.

– Det är uppenbart att intelligent design inte är vetenskap utan en religiös övertygelse. Och som sådan bör den inte undervisas i de amerikanska skolorna, det har ju även fastslagits juridiskt, säger George Coyne.

En del menar att Schönborn inte skulle ha skrivit artikeln om han inte haft stöd från påven Benedikt XVI. Det spekulerades över att det inte kan ha varit en slump att George Coyne fick lämna sin chefspost på observatoriet i samma veva som han öppet kritiserade kyrkans försvar av intelligent design. Själv säger han att det var dags att sluta då, efter 28 år. Nu är han observatoriets president, och liksom förr delar han sin tid mellan Italien och Tucson i Arizona där påvens astronomer bedriver sina studier.

###Bor med andra jesuitastronomer

När vi träffas har 76-åringen hunnit ta sin dagliga cykelrunda på drygt 2 mil. Han delar bostad med tolv and­ra astronomer, jesuitbröder som bor i var sin minilägenhet kring en liten gård med pool i mitten. Arizona kan vara hett på sommaren. Men nu på våren blomstrar trädgården, och apelsinträdet dignar av doftande frukter.

Observatoriet flyttade till Tucson år 1980, där Vatikanastronomerna bland andra kunde nyttja de närbelägna teleskopen på Kitt Peak. Så småningom byggde de också ett eget teleskop på Mount Graham, apacheindianernas heliga berg.

Bröderna har ett litet kapell bakom det gemensamma köket. I vardagsrummet ligger katolska tidskrifter på engelska, italienska och spanska, Scientific American liksom astronomiska facktidningar. University of Arizona ligger bara tio minuters promenad härifrån, men George Coyne undervisar inte den här terminen – han är upptagen med att jaga pengar för observatoriets fortlevnad. Sedan bär det av tillbaka till Italien – han ska medverka i de seminarier som Vatikanen ordnar vid Galileos 400-årsjubileum.

###Galileos dom förblir en gåta

– Vi lär aldrig få veta hela sanningen om händelserna innanför Vatikanens murar. Hur det kom sig att till och med påven Urban VIII, som Galileo hade räknat som sin vän, vände sig emot honom. Var det hotet från reformationen som fick Vatikanen att dra åt snaran?

Formellt dömdes Galileo för att inte ha lytt kyrkans då 17 år gamla order från år 1616 om att upphöra med sina astronomiska studier.

– I själva verket finns det en massa tveksamheter kring vad som egentligen hände 1616. Förmodligen lovade Galileo aldrig att upphöra med sina observationer, och de brev som förvaras i Vatikanen är troligen förfalskningar. Men helt uppenbart är att Galieo bröt mot förbudet för lekmän att tolka Den heliga skrift, vilket på den tiden betraktades som kätteri.

Galileo försvarade sig med att Bibeln beskriver ”icke hur vägarna gå i himlen, utan vägen till himlen”.

– Självklart står inte Bibeln för några vetenskapliga utsagor, säger George Coyne. Vetenskapen kom till över tusen år efter det att de bibliska berättelserna antecknades, ett lappverk från många olika tidsepoker. Därför kan vi inte ta Bibeln bokstavligt, den måste tolkas och omtolkas av sin samtid. Till och med skapelseberättelsen återges i Bibeln på två sätt som motsäger varandra, om du lägger märke till detaljerna.

###Big bang enda riktiga

För George Coyne är saken klar – den bästa vetenskapliga förklaringen av alla mätdata är att universum bildades för nästan 14 miljarder år sedan i big bang, ett hett och tätt tillstånd, och att det allt sedan dess utvidgats och utvecklats till det kosmos vi kan iaktta i dag.

– Om det motsäger Första Moseboken? Nej. Den säger att Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde, och det är en berättelse om Gud som är utanför tid och rum. Gud är evig, om du vill, för Gud sker allt samtidigt, medan big bang är en händelse i tiden.

Coyne påminner om kyrkofadern Augustinus som redan på 300-talet resonerade om att tid är en del av universum och inte kan tänkas utan det. Så på frågan om vad Gud gjorde innan han skapade världsalltet, svarade Augustinus att Gud gjorde helvetet för dem som ställer sådana frågor.

Just begränsningen i tiden – att allting föds, lever och dör – var Thomas av Aquinos bevis för existensen av en gränslös Gud, utanför allt annat. Gud är alltså nödvändig, resonerade Thomas av Aquino, han är en urkälla till allt annat, som förflyktigas. En annan Gud, som Albert Einstein ofta åberopade, är det kosmiska mysteriets, naturens och Spinozas Gud.

###Evolutionens gud

Många kosmologer ansluter sig till den bilden i dag, av den antropiska principen som säger att universum är gjort exakt så att livet och människan har kunnat uppstå här. För är det ändå inte förunderligt att naturens konstanter stämmer så väl med villkoren för liv? Om ljusets hastighet, elektronens laddning eller protonens massa bara var en bråkdel annorlunda, skulle vi inte kunna finnas till. Om universum utvidgade sig bara lite snabbare skulle det ha varit tomt, och med långsammare utvidgning skulle det kollapsa. Så hur ska man förklara detta?

– Det kan vi inte. Det här är vetenskapliga iakttagelser, till vilka vi ännu inte har någon förklaring. Jag tycker att det är det rätta svaret än så länge.

Men säger inte du att allt detta är Guds skapelse?

– Jag vill inte rättfärdiga med Gud det som vi inte kan förklara med vetenskap. Det är klart att det skulle ligga nära till hands att säga – ja, Gud gjorde det. Men det är ju ingen vetenskaplig förklaring.

George Coyne har inte mycket till övers för en sådan Gud. En, som han säger, som sätter i gång en gryta, saltar lite, tillsätter lite lök och fixar fram en människovänlig värld.

– Så kunde det ha gått till, vad vet jag. Men min Gud har inte gjort universum som en bil eller en tvättmaskin. Han är ingen ingenjör som förutbestämde vår värld. Jag tycker om evolutionens och kreativitetens dynamiska Gud.

###Kosmologin slopar Gud

De nyaste kosmologiska resonemangen gör sig av med den antropiska gåtan och Gud. De talar om multiversum i stället, ty ett sätt att förklara vårt så förunderligt finstämda universum är att tänka sig oerhört många, om inte ett oändligt antal, universum med olika uppsättningar naturkonstanter. Rent statistiskt måste då vårt lilla kosmiska viste dyka upp någonstans i mångfalden. Men om alla dessa världar har genomgått en likartad expansion som vår så ligger de utanför vår tidshorisont – vi kommer aldrig att kunna se dem.

– Jag har svårt att se multiversum som vetenskap. För mig måste det finnas en chans inom vetenskapen att bevisa eller avfärda en teori. Här kan vi ingetdera. Fast vi har en broder hos oss som är astrofysiker och som faktiskt jobbar med multiversum. En tanke är nämligen att även om vi aldrig kan få syn på de andra världarna, så kan de kanske ha lämnat avtryck inne i vår värld. Än så länge vet vi dock ingenting om det.

Också den brittiske kosmologen Stephen Hawking hävdar att han gjort Gud överflödig med sitt universum som är sprunget ur kvantfysikaliska fenomen. Det har inte några gränser i vare sig tid eller rum. ”Steve, Gud är inget matematiskt gränsvillkor”, lär George Coyne ha svarat Hawking på en av Vatikanens dialogkonferenser mellan forskare och teologer.

###En känsla svår att förklara

George Coyne säger att hans tro är helt oberoende av allt som vetenskapen har att erbjuda. Med filosofen Immanuel Kant hävdar han att Gud varken går att bevisa eller motbevisa vetenskapligt.

– Många tror att de lyckas eliminera Gud bara för att universum inte har en början eller ett slut. Det är lustigt: vi behöver inte Gud bara för att starta universum. Även ett oändligt universum finns i stället för att inte finnas. Alltså behöver jag Gud.

Men vad är Gud för dig?

– Gud är kärleken. Det är en personlig relation, och svår att förklara. För vad är kärlek? Jag hatar att predika, men ta en dikt av den romantiska engelska poeten Elisabeth Browning när hon skriver till sin man Richard: How do I love thee? Let me count the ways. I love thee to the depth and breadth and height … (Hur jag älskar dig? Låt mig räkna sätten. Jag älskar dig på djupet, på bredden, på höjden…). Hon kan beskriva hur men inte vad kärleken är.

George Coyne försöker ändå förklara.

– Jag bara känner att Gud älskar mig, och jag försöker att älska tillbaka. Det är inget mystiskt, det bara är en gåva som har gjort att mitt liv hänger samman, känns meningsfullt. Flera astronomkolleger, agnostiker eller ateister som amerikanen Carl Sagan, har ställt frågan: George, hur kommer det sig att Gud har valt ut just dig? Varför inte mig?

– Vissa tar emot gåvan direkt, andra inte. Men alla får den, det är vad jag kan säga. De helt enkelt märker den inte.