Skola utan struktur gör barnen oroliga

I en stor undersökning av 500 fjärdeklassare visar sig så många som en tredjedel ha svårigheter i skolan. Det framgår av en ny avhandling vid Uppsala universitet.

– Barnen är överaktiva och har svårt med koncentrationen och inlärningen, berättar Kirsten Holmberg, till vardags barnneurolog vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna.

Kirsten Holmberg har gått igenom tidigare kon­takter med barnavårdscentral och skolhälsovård och ställt frågor till barnen, föräldrarna och lärarna.

Ungefär 5–6 procent av barnen har diagnosen adhd, det vill säga barnen har svårigheter både i skolan och hemma, medan lika många till har symtom bara i skolan.

Oron i klassrummen påverkar barnen med adhd-symtom. De blir utsatta för mobbning tio gånger så ofta som andra barn. Men de har inte mer problem än andra vid skolstarten.

– Det kan tyda på att mobbningen har bidragit till eller förstärkt deras adhd-symtom.

###Elevvården rustas ner

Att barn med adhd mobbade andra är tre gånger så vanligt jämfört med barn utan adhd.

– De barnen hade ofta problem redan i första klass, vilket talar för att adhd-symtomen har bidragit till mobbningen.

Kirsten Holmberg menar att det behövs ett nära samarbete mellan lärare och skolhälsovård för att de elever som har problem ska kunna identifieras och få stöd tidigt. Barn med adhd har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta.

– Men på många håll har man ju i stället dragit ner på elevvården. Det behövs mer kunskap om barns normala utveckling generellt i skolan.

– Att så många som 30 procent har svårigheter säger en del om pedagogiken i skolan i dag som bygger mycket på eget arbete och eget ansvar, säger Kirsten Holmberg. De här barnen behöver mer struktur. Det borde ge signaler om att pedagogiken måste utvärderas.

###Vinnare och förlorare

Det tycker inte Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Roger Säljö menar att vi befinner oss i ett mellanläge där skolan har lämnat en struktur som innebar disciplinering av eleverna och går mot en ny där eleverna ska samarbeta.

– I alla byten finns vinnare och förlorare. Att anpassa skolan till alla barn är omöjligt. Det är skolans roll att hålla fram de arbetssätt som är viktiga, menar Roger Säljö.

– Vi har en annan syn på barn numera. Vad kan utveckla och engagera deras intresse? Det är också viktigare att lära sig vissa färdigheter för att hänga med, till exempel att kunna läsa.

###Hellre stök än hjälpklass

Det är lärarkåren som ut­ifrån sin sakkunskap bedömer hur undervisningen ska ske.

– De 30 procenten som enligt undersökningen har svårigheter i skolan ska sättas i relation till vilka ambitioner och mål man har. Ytterst är det en politisk fråga hur stora klasserna är.

Men han håller med om att de nya sätten att arbeta i skolan ger problem i ett övergångsskede.

– Att eleverna ska vara självständiga och kunskapssökande är anledningen till att flickorna lyckas så bra. Men vi kan nu se att pojkarna börjar förändras.

För hundra år sedan skulle skoleleverna disciplineras till goda medborgare och protestanter. Efter andra världskriget fick skolan en mer demokratisk roll. Barn med olika bakgrund skulle känna sig hemma och få möjlighet att läsa vidare. Till slut infördes enhetsskolan 1962.

– Nu finns en tendens att vilja segregera igen. Ska följden bli att många ska gå i specialklass? Då skulle vi få en annan sorts skola. Det bästa är att hålla ihop skolan och arbeta inom den ramen, säger Roger Säljö.