Räddat ozonskikt kan ge varmare klimat

Minskat ozonhål över Antarktis gör molnen brungrå och sämre på att reflektera solljus.
Publicerad
**Tätare**. Ozonlagret över Antarktis den 22 februari i år. Tjockleken mäts i s.k. dobsonenheter, enligt skalan t.h.
Bild: Environment Canada

Att stoppa förstöringen av ozonskiktet har varit en stor framgång för världssamfundet. Ozonet som samlas i övre atmosfären på 20–30 kilometers höjd skyddar oss från solens ultravioletta strålar. Men ozonskiktet höll på att utplånas av mänskliga utsläpp av freongaser, och särskilt i polarområdena tunnades ozonet ut och ozonhål bildades.

Nu verkar dock denna miljökatastrof ha skymt en annan. Efter det att freoner förbjöds för drygt tjugo år sedan har ozonskiktet långsamt byggts upp igen men med oönskade följder för klimatet – polerna värms upp allt snabbare. Det hävdar brittiska forskare i en studie publicerad i Geophysical Research Letters.

I takt med att ozonskiktet började läka avtog vindarna som tidigare lyft upp saltpartiklar från havet runt Antarktis. Saltpartiklarna fungerar som kondensationskärnor för molndroppar. Ju fler partiklar, desto mindre droppar och desto vitare moln. Och de vita molnen reflekterar solstrålningen tillbaka till rymden, med en avkylande effekt för klimatet. Men med mindre ozonhål minskar alltså de lyftande vindarna, och färre fasta partiklar svävar upp.

– Med samma mängd vatten innebär färre partiklar att vattendropparna blir större, och då skiftar molnen till en brungrå färg, berättar Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Därmed ändras deras optiska egenskaper, och mer solstrålar värmer jorden.

Molnstudier på Arktis, som Caroline Leck gjort tidigare, pekar dock på att händelseförloppen brukar bli ännu mer komplexa. Både kemiska och meteorologiska processer påverkar, så det återstår ännu att se om och precis hur klimatet berörs av ozonets återhämtning.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor