Ljus fjärrstyr försöksdjur

Nobelpristagaren Francis Crick – en av dna-spiralens upptäckare – presenterade en bokstavligt talat lysande idé under en föreläsning år 1999. Han föreslog att molekylärbiologer skulle satsa på att genförändra olika typer av nervceller i hjärnan på levande försöksdjur så att cellerna kan styras med ljus.

Tre år senare lyckades den österrikiske fysiologen Gero Miesenböck fjärrstyra en fluga. En rad nya gener i nervceller som styr flugans flyktbeteenden gjorde cellerna ljuskänsliga. Genom att tända en lampa kunde han få flugan att skutta rakt upp i luften.

Men metoden är invecklad. Den amerikanske psykiatern Karl Deisseroth visade år 2005 att en gen från ljuskänsliga alger gör det betydligt enklare att stänga av och sätta på olika slags nervceller med ljus. Hans metod – så kallad optogenetik – har nu spritt sig till hundratals laboratorier runt om i världen, även i Sverige.

– Den ger nya möjligheter att styra specifika grupper av nervceller och se hur de påverkar beteendet, säger Ole Kiehn, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet i Solna.

Han använder optogenetik till att undersöka hur nervceller och nervnätverk i centrala nervsystemet formar rörelserna hos möss.