Kognition

Inom klassisk psykologi talas det om en tredelning mellan kognition, emotion och volition. Eller med andra ord: att tänka, känna och vilja. Kognition antas då innefatta tänkandets olika aspekter, som perception, minne, inlärning, begreppsbildning och problemlösning.

Handlar kognition alltså om vårt medvetande?

– Nej, inte bara. En av de stora frågorna handlar om den omedvetna kognitionen, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Problemlösning kan till exempel ske omedvetet. Likaså när du formulerar en språklig sats, då hinner du inte tänka ut i förväg vad du ska säga innan du säger det, så det sker omedvetet.

Den moderna kognitionsvetenskapen har också gått ihop med forskning om artificiell intelligens. Kan datorer tänka? har man frågat sig. En allvarlig svårighet är då att den gamla kartesianska skiljelinjen mellan förnuft och känsla inte längre gäller. Något som också är väl värt att ta hänsyn till nu när skolåret har startat igen, påpekar Peter Gärdenfors.

– Förr motsvarade tredelningen tre olika fack inom psykologin, och då trodde man att det gick att studera kognitionen avskilt, alltså att separera tanken från känslan och från avsikten. Det tror man inte alls längre; vi vet att tanken och känslan samverkar. Du kan inte lära dej något utan att vara emotionellt färgad och motiverad.