Intersektionalitet

Ett kritiserat samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra diskriminering.

– Begreppet uppstod i kritik mot tidigare könsforskning där vita medelklasskvinnor var normen, säger Pia Laskar, idéhistoriker och forskare vid Tema genus på Linköpings universitet.

Hon är en av de forskare som brukar förknippas med begreppet.

– När kritiska rasstudier dessutom hade svarta män som norm, krävdes ett verktyg för att studera exempelvis svarta kvinnors livsvillkor, säger hon.

Intersektionalitetsperspektivet innebär alltså att man försöker förhålla sig till flera kategorier och maktordningar. Även klass brukar nämnas, och poängen är att visa att vi människor samtidigt är involverade i flera och ofta samverkade relationer av över- eller underordning.

I Sverige har begreppet diskuterats i högst ett decennium, men det finns kritik mot en alltför politiserad användning av ordet.

– Det finns tendenser att koppla ordet till extremistgrupper, säger Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap och chefredaktör för tidskriften Axess. Många som använder begreppet härrör från en vänster som genom detta ord formar en ny revolutionär strategi utifrån identitetspolitik.

Enligt Johan Lundberg har begreppet fungerat som ideologiskt fundament för 2010-talets autonoma vänsterrörelse, till exempel Intersektionell aktion, som vill ”totaldemolera alla kön”. Med i Intersektionell aktion finns bland annat Göteborgs queerinstitut, som exempelvis arrangerar Heterohatets dag. De har tidigare samarbetat med Göteborgs universitets genusforskare.

– Sådana kopplingar belastar begreppet, säger han.