Kärlek och vetenskapshistoria

I sista minuten undkom hon Nazitysklands utrensning av judar, Lise Meitner, fysikprofessor vid Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin. Länge hade hon hoppats på att hennes österrikiska pass och en rad berömda vetenskapsmän skulle räcka som skydd. Alltför länge, för när det blev bråttom våren 1938, hade de flesta västländer stängt sina gränser för de förtvivlade flyktingarna från Tyskland. Sverige var inget undantag, men här fanns Lises väninna, och tidigare medarbetare, Eva von Bahr. Också hon var fysiker, Sveriges första kvinnliga doktor i fysik. Men Eva von Bahr hade inte, som Lise Meitner, övervunnit universitetens mansdominans, och hade därför i stället blivit folkskollärarinna.

Det var på besök hos Eva von Bahr och hennes man i Kungälv som Lise Meitner löste gåtan om kärnkraftens kedjereaktion, grunden till att atombomben byggdes i USA. Dit ville dock inte Lisa komma, pacifist som hon var. När sedan hennes kollega, Otto von Hahn, fick Nobelpriset 1945 fanns hon med bland åhörarna.

Frågan om huruvida hon borde ha fått dela priset med honom tycks numera avgjord till hennes favör, men detta var inte den enda orättvisa som Lise Meitner fick leva med under sitt liv. Även kärleken tycks ha varit komplicerad, var det Eva hon längtade efter? Det tror bokens författare, som är en släkting till Eva von Bahr, och därför har haft tillgång till större källmaterial än många andra före henne. En spännande historia om människor i en spännande tid.