Till framstegets försvar

Harvardforskaren och världsstjärnan Steven Pinker var i Uppsala för ett par veckor sedan och talade om sin nya bok, The better angels of our nature. Hans budskap är lika enkelt som provocerande: världen blir bättre, krigen blir färre, våldet minskar, människan blir mer tolerant. Han belägger sin tes med enorma siffersjok och dramatiska kurvor, och som åhörare blir man lätt övertygad (läs gärna recensionen av boken på sidan 59 i papperstidningen). Föreläsningen i den fullsatta aulan i Uppsala universitet utmynnade i en hyllning till moderniteten, upplysningen och framsteget. Många ställer sig skeptiska till en sådan optimism. Slå upp vilken dagstidning som helst, och pessimisten i oss får sitt dagliga bränsle av mord, krig och katastrofer. ”Världen brinner”, skrev Nina Björk i Dagens Nyheter häromåret, och blev citerad till höger och vänster – trots minskad världssvält (halvering under de senaste 20 åren), ökad medellivslängd (ökning med 20 år sedan 1960), minskad analfabetism (halverad sedan 1970), ökad demokratisering (fördubbling av antalet demokratier i världen sedan 1990), historisk minskning av våldet och allt färre och mindre blodiga krig (kraftig minskning sedan 1980-talet). Det går väl åt pipan ändå. För det har det ju alltid gjort – det har man i alla fall trott sedan urminnes tider. Det kan du läsa om på sidan 24. Men om man lyssnar på Steven Pinker inser man att mänskligheten alltid har stått inför problem och katastrofer – och alltid gått vidare, oftast lite klokare på kuppen. För visst kan man lära av misstagen, men framför allt bör vi fundera på vad vi har gjort rätt de senaste decennierna.