Vad är det för bra med att se ut som sig själv?
**Fråga:** Har någon funderat över vilken den evolutionära vinsten är av att vi alla, med undantag av enäggstvillingar, har ett eget, unikt utseende? Finns en sådan variation hos alla djurarter?
*Per Stenberg*
**Svar:** Det är många som har funderat på fördelarna med unika utseenden. En viktig fördel är att vi kan urskilja våra egna barn och släktingar. När vi kan välja att först och främst ta hand om besläktade individer, ökar chanserna att de egna generna förs vidare till nästa generation. Dessutom undviker vi inavel och minskar risken för att skadliga eller ofördelaktiga gener ökar inom gruppen.
Utseendet kan också signalera vem som är en bra potentiell partner. Hos arter där det är en fördel att para sig med flera olika individer, är det också bra att veta vem man redan har varit med. Bidrottningar parar sig till exempel med flera olika drönare, delvis för att få tillräckligt med spermier som kan befrukta alla hennes ägg, delvis för att det ska bli en större genetisk variation på avkomman.
Ingen vet i dag om det finns djurarter där individerna inte ser olika ut. Däremot finns det djurarter som använder andra signaler än utseendet för att skilja på varandra, exempelvis doftsignaler eller läten. Fåglar känner till exempel igen varandra på sången och kan höra vem av grannarna det är som sjunger.
Låt oss nu tänka motsatsen – att det skulle vara fördelaktigt om alla såg likadana ut. Det skulle i praktiken vara omöjligt. Även om alla fick samma genuppsättning, skulle miljön påverka utvecklingen av utseende tillräckligt mycket för att göra det unikt. Klonade djur ser till exempel inte exakt likadana ut som det djur de har fått sina gener från.
*Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet.*
