Fem mönster i rymden
###En ros av galaxer
300 miljoner ljusår från jorden ligger Arp 273, i stjärnbilden Andromeda. Den består av två galaxer förenade av ett band med stjärnmaterial. Den största galaxens (UGC 1810) osymmetriska spiralarmar har kommit i oordning när dess lilla kompanjon (UGC 1813) genomkorsade den. Uppe till höger syns även en blå minispiralgalax som tycks ha trasslat in sig i rosblomman. Astronomerna ser spår efter kollisionen i UGC 1810:s arm. Längst in är den slät med många gamla rödlysande stjärnor, i änden är den rörigare med många unga och därmed blå stjärnor.
Foto: Nasa, Wsa and The Hubble Heritage Team
###Gasmolnets utsikt
Den lilla stjärnhopen Pismis 24 ligger mitt i en stor gasnebulosa, synlig mot Skorpionens stjärnbild. Här finns Vintergatans massivaste stjärnor. Den ljusaste av dem, Pismis 24-I, antogs tidigare väga hela 300 solmassor. Det var inte bara rekord, utan sprängde även gränsen för vad man trodde var möjligt (150 solmassor). Senare bilder avslöjade dock att Pismis 24-I är en dubbelstjärna.
De unga stjärnornas extremt starka strålning gröper ur och formar om gasmolnet. Gasen hettas upp och sänder ut ett rött återsken.
Foto: HST
###Den röda rektangelns gåtor
Den ligger bara 2 300 ljusår bort från oss, och är ovanlig på flera sätt. Hur gick det till när denna stjärnnebulosa, HD 44179, fick så raka linjer i en rymd där det mesta är svängt? Och varifrån kommer den röda färgen? I centrum finns en dubbelstjärna som upptäcktes redan 1915.
Foto: Nasa, Esa, HST
###En omskakad måne
Miranda är den minsta av Uranus fem månar, knappt 500 kilometer i diameter. Den ser nästan ut att bestå av två helt olika himlakroppar – ena halvan är gammal och slät, på den andra reser sig stora blockliknande berg i en röra. Förmodligen är det resultatet av en rymdkrock som slog sönder och formade om hela månkroppen.
Foto: Nasa, Esa, HST
###Rytmiska mönster på Mars
De frusna sedimenten i Danielsonkratern på Mars är ovanligt regelbundna. Förmodligen bildas de när temperaturen varierar periodiskt i takt med planetens färd kring solen. Kratern är uppkallad efter G. Edward Danielson, nyckelpersonen bakom de kameror som bland annat tog närbilder av Mars från Marinersonden år 1964.
Foto: Lunar & Planetary Laboratory, University of Arizona