Skärgården minns Taube

Skärgårdslandskapet har formats av jordbruk, slåtter och bete. Gamla ängar och hagar är i dag våra artrikaste landskap, med många sällsynta och vackra växter. Förr spreds frön och växtdelar från olika arter med hö och boskap som fraktades från ö till ö. I dag nyttjas skärgården främst av turister som kommer för att njuta av det speciella och blomrika landskapet. Vill vi ha det kvar, är rätt markskötsel avgörande.

– Förändringarna i landskapet sker gradvis, eftersom olika växter tar olika lång tid på sig att försvinna. Majvivan och solvändan är redan borta, medan vi ser en ökning av högväxta gräs, åkervinda och ljung, berättar Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet. Tillsammans med doktoranden Elsa Aggemyr har hon jämfört skärgårdsmarkerna i dag med hur de såg ut för hundra år sedan.

– Det gäller att se hela landskapet som ett system. Växter som nu kan ta plats, när marken inte längre slås eller betas, tränger undan mindre konkurrenskraftiga arter. Så många gamla ängsmarker håller på att växa igen.

Kunskaper om förändrad vegetation i ölandskap bidrar till att förstå förändringar även i andra landskapstyper.

– Öarna i skärgården är isolerade, och med gamla data får vi en unik inblick i hur förändringarna har skett, fortsätter Sara Cousins. Resultaten kan användas som en grund för restaurering av exempelvis gräsmarker i åkerlandskap. Med ändrad markanvändning och nya hot, som klimatförändringar, måste vi ta ställning till vad som ska bevaras och vad vi kan mista.