Hushållsnära tjänster får globala följder

1 | Vad handlar boken om?

– Om vad som hänt sedan RUT-avdraget infördes i Sverige. Debatten om hushållstjänster har varit intensiv, men det har inte funnits någon så sammanhållen kunskap om vad som händer på området. Den här boken är vårt populärvetenskapliga bidrag. En viktig del är att tillföra ett perspektiv som vi saknat i debatten: kopplingen mellan svenska förhållandena och resten av världen. Sverige är inte så isolerat eller annorlunda som vi kanske tror.

2 | Är det en debattbok?

– Nej, inte för eller mot hushållstjänster eller RUT. Vi vill nyansera och problematisera bilden. Den vita hushållstjänstesektorn har genom RUT blivit en växande och framgångsrik bransch. Många gagnas: vissa får jobb, andra får tillgång till tjänster som underlättar deras vardag. Mer än 400 000 kunder köpte RUT-tjänster 2011. Men det är inte hela bilden. Den svarta sektorn, som RUT-avdraget var tänkt att utrota, frodas. Vi ser en uppdelning av marknaden i olika skikt, där både vitt och svart arbete ingår, och ofta blandas. I stora delar av den här branschen är villkoren väldigt hårda och de som arbetar kan ha mycket ogynnsamma förhandlingslägen.

3 | Hur då?

– Mycket låg facklig anslutning, sällan kollektivavtal, hård konkurrens och prispress … och det är den vita sektorn. I den svarta är det värre. De som jobbar där kan ofta inte få ett vitt jobb – för att de inte talar tillräckligt bra svenska, inte har vänner som kan rekommendera dem eller inte har arbetstillstånd. Där kan lönen vara 20 kronor i timmen, och det är lätt att råka ut för kunder som inte vill betala, sextrakasserier och utpressningssituationer.

4 | Ni är åtta författare. Vad har just du skrivit?

– Ett kapitel om hur de äldre har blivit kunder på en marknad i stället för omsorgsmottagare. Där samverkar RUT med privatiseringen av äldreomsorgen och gamla människor kombinerar tjänsterna i sina ”omsorgspussel”.

5 | Du nämnde det globala perspektivet. Hur ser det ut?

– Det är en stor andel utlandsfödda som arbetar med hushållstjänster, både i svenska storstäder och i andra länder. Historiskt känner vi igen mönstret: till Sverige har det tidigare kommit kvinnor från bland annat Finland, Danmark och Tyskland när vi haft arbetskraftbrist. I dag försörjer många migranter barn och äldre på distans, vilka i sin tur tas om hand av någon annan. Det bildas globala ”omsorgskedjor”. I länder som Moldavien och Ukraina beskrivs det som ett samhällsproblem att så många mödrar arbetar i andra länder. På det sättet ingår våra hushållstjänster i Sverige i ett globalt skeende. Vi ser också att det inte bara är i Sverige som de här tjänsterna vuxit. De har gjort comeback på många håll i världen de senaste decennierna.

6 | Hur kommer det sig?

– Efterfrågan har ökat, vilket kan kopplas till en rad politiska och kulturella förändringar. I vissa länder, som Spanien, hänger det ihop med att betydligt fler kvinnor förvärvsarbetar. Nedskärningar i välfärden har också betydelse, liksom ökande krav i arbetslivet. Familjer verkar också prioritera annorlunda och vara mer benägna att betala för att få ledig tid.

7 | Vilka forskningsfält representerar ni som skrivit boken?

– Vi kommer från en rad olika discipliner: sociologi, antropologi, genusvetenskap, statsvetenskap och juridik.