Silver är ofta en biprodukt
Hur går utvinning av silver till?
/Catrine Olsson, lärare vid Tobiasskolan, Kungälv
Svar: Silver utvinns från mycket mer varierande råvaror än till exempel järn, och metoderna skiljer sig därför också åt. Ofta är silvret en biprodukt från bly-, bly/zink- eller kopparmalm. Ungefär 70 procent av det silver som produceras globalt kommer från gruvbrytning, medan 20–30 procent återvinns från exempelvis kemikalier från fotografisk industri, elektronikskrot samt smycken.
I malm förekommer silver vanligtvis i form av mineralet Ag2S. Om vi tänker oss att världens samlade produktion av silver från gruvbrytning utgörs av tio silvertackor så kommer nästan fyra av de tackorna från bly/zinkmalm, medan två kommer från kopparmalm och drygt en tacka från guldmalm. Bara tre av de tio tackorna kommer från primär silvermalm, det vill säga malm som i första hand bryts för silvrets skull.
Det vanligaste sättet att utvinna silver från primär silvermalm är cyanidlakning.
Det innebär att krossad och mald malm löses i en natriumcyanidlösning. Det lösta silvret absorberas sedan av aktivt kol och överförs till en vattenlösning. Genom elektrolys (att leda elektrisk ström genom vätskan) kan silvret sedan fällas ut ur lösningen. Detta är för övrigt samma teknik som används när guld utvinns ur primär guldmalm.
Om silvret i stället förekommer som en biprodukt i till exempel bly/zinkmalmer, framställer man först en koncentrerad blandning av dessa värdemetaller, som smälts och renas i ett smältverk. Ett antal olika processteg leder fram till en flytande blandning av bly och silver. Dessa metaller skiljer man åt genom att tillsätta zink, som reagerar med silvret och stelnar. Blyet förblir flytande och kan lätt avskiljas. Zinken ångas sedan bort genom upphettning.
Vid kopparutvinning följer silvret med kopparen genom processens olika steg och avskiljs på slutet genom elektrolys.
I Sala silvergruva, Sveriges första kända silvergruva, förekom silvermalm tillsammans med bly- och zinkmalm. Malmen smältes tillsammans med bly, och en silverrik blyfraktion kunde separeras efter smältning.
Förmodligen började silverutvinningen i Sala redan på 1500-talet. I slutet av 1800-talet utvecklades metoden att blanda in zink (Parkes process) för att utvinna silvret, vilket innebar att silvret kunde tas tillvara mer effektivt.
/Caisa Samuelsson, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet