Är det vanligt med könsbyte under ytan?

Svar: Hos skildkönade djurarter (alltså arter med både hanar och honor), finns som regel ett kön som bär på äggen (honan) och ett som står för spermierna (hanen). Men det är inte alltid så enkelt. Om vi håller oss till fiskar, så är de enkönade fiskarterna få. Hos dem finns bara honor, det vill säga äggproducerande individer, och de behöver som regel para sig med en hane av en annan art, dock utan att det sker någon befruktning.

Tvåkönade djur, också kallade samtidiga hermafroditer, är hona och hane samtidigt, och de producerar både ägg och spermier, men befruktar inte sig själva utan parar sig som vanligt. Bland dem finns huvudsakligen djuphavs­fiskar. Anledningen till deras reproduktionstaktik kan vara låg individtäthet: man måste passa på när man händelsevis träffar någon nere i mörkret! Och så har vi då fiskar som byter kön. De är också hermafroditer, men inte samtidigt. Mest kända är kanske clownfiskarna av släktet Amphiprion, som lever i grupper med en hona och flera hanar. Dör eller försvinner honan ersätts hon genom att en av hanarna blir hona. Clownfiskarna och andra könsbytare lever i sociala grupper med en dominant individ som genom sitt beteende hindrar övriga från att byta kön. Man tror att allt könsbyte har en social roll, men den varierar mellan arter. Ensamma clownfiskhanar blir inte honor. Hos schackbrädescikliden Crenicara punctulatum är det hanen som dominerar i en grupp. Försvinner han tar en hona över och blir ny hane. Svärdbärare är föga sociala, och förvandlingen från hane till hona hos den arten och andra har mer att göra med att hanliga kroppsattribut blir tydligare med ökande kroppsstorlek och ändrade halter av könshormoner hos en äldre fisk.

På sydamerikanska dvärgciklider kan man se stora honor utveckla förlängda fenor som annars är typiska för de betydligt större hanarna. Den stora könsskillnaden hos dessa fiskar ligger alltså i kroppsstorleken, inte i fenformen. Är inte könsbestämningen genetisk? Jo, hos arter med tydliga könskromosomer är skilda kön regeln. Men även här har man sett att framför allt temperaturen under den tidiga utvecklingen har en stor betydelse. Miljö­faktorer har visat sig påverka fiskar i vilda vatten, så att vissa substanser stör utvecklingen av könskörtlar och leder till hermafroditiska mörtar och feminiserade abborrar. Men det är en helt annan historia.

/Sven Kullander, förste intendent, Naturhistoriska riksmuseet