Är social kompetens överskattad?
Social kompetens verkar vara den viktigaste meriten på arbetsmarknaden numera, oaktat tjänstens karaktär. Finns det fog för en sådan värdering? Kan inte en introvert eller småvresig arbetsmyra vara väl så effektiv?
/Bodil
I ett arbetsliv som allt mer kommit att handla om nätverkande, kommunikation, arbete i projektform och eget ansvar är det riktigt – som du skriver – att social kompetens är en viktig förmåga som efterfrågas. Det har nog varit så under ganska lång tid, sedan projektstyrt arbete (matrisorganiserat snarare än linjestyrt) på alla nivåer blev allt vanligare, vilket var på 1990-talet.
Social kompetens förväxlas ibland med att vara utåtriktad, ytlig eller pratig, men syftar snarare på förmågan att fungera väl i olika sociala situationer och att i balans kunna samverka och upprätthålla en god kommunikation med andra, till exempel kolleger. Många arbetsgivare vill nog ha den socialt kompetenta och arbetsmyran i en och samma person.
Men det räcker givetvis inte med att vara socialt kompetent om man inte besitter efterfrågad yrkesspecifik kompetens. Att slentrianmässigt efterfråga social kompetens i frånvaro av andra yrkesspecifika kompetenser, som utbildning och erfarenhet, resulterar i en uppluckring av hur meriter värderas och leder fel. Vid lika yrkesspecifika meriter tror jag att social kompetens är en viktig faktor i samband med anställning.
Forskningen har inte kunnat enas om vad social kompetens är. Många studier visar att exempelvis god intelligens är en viktig framgångsfaktor i arbetslivet. Det har man inte lika övertygande kunnat visa för social kompetens. Däremot finns en hel del stöd för att hög motivation, som att vara en arbetsmyra, renderar framgång i arbetslivet. En fördel med social kompetens är att denna förmåga kan tränas.
/Bo Melin, professor i arbetspsykologi, Karolinska institutet