Krishantering på liv och död

Det är egentligen rätt självklart: att skära ner på vård och omsorg spar pengar, men kostar människoliv. Men nu har två folkhälsoforskare tröskat sig igenom mängder av statistik, och de visar att ekonomiska kriser inte nödvändigtvis behöver kosta människoliv. Det är hur vi bemöter krisen som betyder något – om vi väljer nedskärningar eller stimulanspaket.

De har tittat på olika ekonomiska sammanbrott, till exempel vad som hände i USA under depressionen på 1930-talet, och i Ryssland under 1990-talet. Sedan har de jämfört olika sätt att hantera dessa händelser och åtgärdernas inverkan på folkhälsan, framför allt mätt i förtida dödlighet.

Så långt kommet undrar läsaren varför vissa länder stramar åt, när de borde ägna sig åt stimulans. Där har författarna inte några svar, vilket är bokens stora brist. Det hindrar inte att genomgångarna av kopplingen mellan ekonomisk politik och hälsa i de olika länderna är läsvärda.

Hur utmärker sig då Sverige? Jodå, redan på andra sidan i boken slår författarna fast att invånarna i Sverige, Island och Danmark har sluppit åtstramningarna under den senaste krisen, och att vi i stället har fått ta del av stimulansåtgärder som stärkt folkhälsan och de sociala skyddsnäten. Kvällstidningarnas rubriker om det nya kalla Sverige, som det brukar heta, får inte något stöd av forskningen – tvärtom.