Romarna satte spår i runskriften

1 | Varför har du skrivit en bok?

– Det är delvis en sammanfattning av min forskning och undervisning vid Uppsala universitet. Och delvis något jag har arbetat med vid Historiska museet. Detta handlar om en period som de flesta vet väldigt lite om – tiden före vikingatiden.

2 | Vilken period handlar boken om?

– Framför allt om tiden från omkring år 100 före vår tideräknings början till 1100-talet. Så den berör stora delar av järnåldern.

3 | Vad var det för typ av kontakter mellan Rom och Norden?

– Det handlar om såväl skandinaver som tagit sig ner till Romarriket, och om romare som varit här i Skandinavien. Det finns massor av arkeologiska spår av detta. Vi har hittat romerska lyx- och prestigeföremål, men även kulturpåverkan på runornas utformning. Veckodagarna kommer från romerskt håll, liksom kunskapen om hur man lärde sig att baka bröd. Även härarnas organisering kommer från romerskt håll, liksom medicinska tekniker. Så det handlar om en väldigt bred kulturpåverkan inom många områden.

4 | Hur har man sett spår av detta?

– Man har hittat många romerska föremål i Skandinavien. Det handlar om allt från glaskärl till bronsföremål och smycken. Vi har förstås hittat massor av romerska mynt, men man ser även spår inom arkitektur och gravskick.

5 | Har du hittat många enskilda människoöden?

– Javisst. Via gravfynd har vi hittat individer som måste ha haft beröring med Rom. Det handlar om en person som rimligen har tjänstgjort vid den bysantinske kejsarens livvakt, eftersom han är begravd med ett bälte, som verkar imiterat från detta hov. Han hade även amuletter i form av svinbetar, vilket romerska kavallerister bar som lyckosymboler. Vi har också sett avbildningar på skandinaviska hövdingar som styrt ut sig som romerska kejsare, med diadem och mantel i romersk stil. Det finns även en kvinna som begravdes på 100-talet med två katter. Bruket att ha hundar och katter som husdjur härrörde från Romarriket.

6 | Vad tänkte folk i våra trakter om Romarriket, tror du?

– De såg det delvis som en förebild, och delvis som en mäktig fiende. Men otvivelaktigt förhöll man sig till Romarriket. Man imiterade romerska vanor och föremål, men gjorde samtidigt något eget av detta. De gjorde något eget, nordiskt, av kulturimporten.

7 | Vad trodde romarna om skandinaverna?

– De kallade folket i norr för sveoner, som beskrivs ganska ingående, till exempel deras båtar, som kunde ros både fram- och baklänges. De hade en hel del information om våra länder. Vi vet även att Romarriket importerade läder, skinn och spannmål och inte minst legosoldater norrifrån, så de måste ha fått en del kunskaper den vägen.

8 | Vet du om några romare var i Skandinavien?

– Kejsar Augustus bekostade en expedition som seglade förbi Jylland, och som av beskrivningen att döma sedan seglade in i Östersjön. Dessutom sände kejsar Nero en ämbetsman norrut för att skaffa bärnsten. Denne person nådde Östersjöns kust, men oklart var. Det visar att kontakter förekom åt båda hållen.

9 | Du har studerat en tidsperiod på 1 000 år – förändras kontakternas karaktär under denna tid?

– Nej, egentligen inte. Det skedde omfattande kontakter hela tiden. Däremot har de vikingatida kontakterna med Bysans, det gamla Östrom, varit rätt kända tidigare.

10 | Är det något som förvånat dig under arbetet?

– Ja, det är just den långa kontinuiteten, och att man haft kontakter högt upp inom samhällshierarkin, uppenbarligen även med kejsaren.