Spreds smittorna bara åt ena hållet när européerna kom till Amerika?

En intressant fråga som det inte finns något enkelt svar på. Utbytet började under en tid då man inte kunde ställa diagnos på särskilt många infektionssjukdomar, så det är svårt att veta vilka sjukdomar som flyttade åt vilket håll. När det gäller smittkoppor så är symtomen så pass tydliga att man utifrån en beskrivning i en text kan avgöra att det rör sig om just den sjukdomen. Den kan därför spåras långt tillbaka, och det finns bra underlag som stöder att sjukdomen följde med invandrarna till Amerika. Angående syfilis har man länge diskuterat åt vilket håll sjukdomen spreds. Vissa saker talar för att européerna tog med den hem från Amerika. Så man kan nog säga att sjukdomarna spreds i bägge riktningarna.

Det finns dock skäl att tro att fler sjukdomar spreds till Amerika än vad som kom därifrån. Under den tiden var åtminstone Nordamerika till större delen befolkat av människor som levde i små, nomadiserade samhällen. I Europa hade man redan en stadskultur och en jordbrukskultur, som bägge var förutsättningar för spridning av flera av de stora infektionssjukdomarna. Dessa, till exempel mässling och smittkoppor, kräver en relativt stor befolkning som bor ganska koncentrerat. Dessa förutsättningar fanns i Europa men i mindre utsträckning i Amerika – framför allt inte i de norra delarna. Det finns alltså skäl att tro att det förekom färre infektionssjukdomar där, av delvis annat slag. När européerna kom till Nordamerika spreds framför allt sjukdomar av typen mässling och smittkoppor snabbt till de grupper av indianer som kom i kontakt med dem.

/Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten