Facit framtiden: En hyfsat pricksäker profetia

År 1984 publicerades artikeln ”Sveriges ekonomi år 2010” av Ragnar Bentzel i Ekonomisk debatt. Det är den viktigaste svenska tidskriften för nationalekonomisk forskning. Ragnar Bentzel var professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och han hade arbetat med en utredning om Sveriges framtid inför en eventuell avveckling av kärnkraften. Nu skisserade han en bild av hur framför allt Sveriges ekonomi skulle se ut drygt 25 år fram i tiden.

Han förutspådde en BNP-ökning på i snitt 2 procent per år. Bakgrunden var den ekonomiska stagnation som präglat Sverige sedan oljekrisen 1973. Sedan dess hade ekonomin stått nästan stilla. Denna stagnation skulle brytas, men tillväxten skulle vara svagare än under 1960-talet, då den legat på omkring 3 procent per år. Hans skattning på 2 procent var träffsäker. Tillväxten under åren 1984–2010 var enligt SCB i snitt 2,2 procent av BNP per år.

Han förutspådde också, i likhet med många andra framtidsforskare på 1970- och 80-talen, en utflyttning från städerna till landsbygden. Datoriseringen skulle minska kravet på personlig närvaro på arbetsplatserna, där man dessutom bara jobbade 30 timmar i veckan. Vidare skulle vi få bildtelefoner och en större möjlighet att se utländska tv-program. Däremot var det ”ytterst osannolikt” att vi alla skulle ha små familjeflygplan i stället för bil.

Vidare fastslog han – i kontrast till många andra samtida framtidsforskare som var långt mer spekulativa – att vi skulle äta ungefär samma mat 2010 som på 1980-talet, bo i samma typ av bostäder, bära ungefär samma typ av kläder och så vidare.

Han menade också att ”utvecklingen på dataområdet kommer att revolutionera betingelserna inte bara för såväl varu- som tjänsteproduktion utan även för människornas levnadsmönster”. Där får vi också ge Ragnar Bentzel rätt, även om han var rätt vag i fråga om exakt hur datorerna skulle revolutionera vårt liv.