Uppmuntrar en försiktig optimism
Domedagsindustrin har urgamla anor, som vi skrev om i F&F 4/12 (Apokalyps nu!), och i denna bok har några forskare tagit sig an det sena 1900-talets och det tidiga 2000-talets undergångsvisioner. Boken är ett debattinlägg om tillväxten, biobränslen och klimatet. Författarna varnar för alltför apokalyptiska synsätt. Aha, klimatskepsis, tänker säkert en och annan läsare. Tja – i alla fall en skepsis mot de mest tvärsäkra undergångsprofetiorna som spreds för sex till åtta år sedan. Hur snabbt klimatet förändras är en empirisk fråga som bara kan hanteras genom fortsatt forskning i frågan. I IPCC:s rapport från hösten 2013 betonades den allt större osäkerheten i prognoserna. Detta bör rimligen mana till ödmjukhet i klimatdebatten.
Statsvetaren och den tidigare DN-chefredaktören Hans Bergström har skrivit ett klokt förord till boken, där han vädjar om saklig och nyfiken journalistik. Alltför många tror nämligen att vi lever i den sämsta av världar, och vi journalister har en stor skuld i detta. Okunskapen om otvivelaktiga framsteg i frågor som ökad medellivslängd, minskad barnadödlighet, färre krig och minskad fattigdom är omfattande – det har inte minst Hans Rosling visat.
Mänskligheten har trots allt lyckats hantera kris efter kris, och den kittlande undergången har hittills gäckat otaliga religiösa och sekulära undergångsprofeter. Det kan motivera en försiktig optimism – helt i otakt med tidsandan.
Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång
Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård & Marian Radetzki
Ekerlids förlag