Farligt protein stärker minnet
Hjärnan präntar in långlivade minnen med hjälp av proteiner som liknar smittämnet bakom galna ko-sjukan, enligt Nobelpristagaren Eric Kandel.
Bild: Eye of Science / SPL
Det finns en särskild sorts proteiner som stabiliserar hjärnans kopplingar.
– De spelar en viktig roll för att bilda långtidsminnen, säger Eric Kandel, professor i biokemi och biofysik vid Columbia university i New York.
För tio år sedan upptäckte en forskare i hans laboratorium det ovanliga proteinet CPEB i kontaktpunkter, så kallade synapser, mellan nervceller hos vattenlevande snäckor.
Proteinet CPEB har en form som gör att flera kopior kan bunta ihop sig ungefär som en trave tomma äggkartonger. Dessa travar – så kallade oligomerer – ökar i antal när synapserna stärks.
Samma slags proteintravar finns även hos många andra arter, inklusive människan.
Travarna liknar prioner, smittämnen i form av proteiner som klumpar ihop sig och orsakar svåra sjukdomar i nervsystemet, som galna ko-sjukan, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och möjligen även Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom.
Eric Kandel tänker sig att sjukdomarna uppstår när hjärnan tappar kontrollen över den normala bildningen av oligomerer. Risken att drabbas av farliga proteinklumpar kan alltså vara ett pris vi måste betala för att ha ett gott långtidsminne.
Genförändrade flugor som inte kan bilda oligomerer i sina synapser glömmer ett nytt beteende inom två dygn, medan normala flugor kan skapa betydligt mer långlivade minnen.
Forskare i USA har nyligen kartlagt hur flughjärnan reglerar bildningen av oligomerer i synapserna. Den kunskapen skulle kunna leda till nya sätt att förebygga prionsjukdomar.
