Tre positiva perspektiv på dagens Afrika

Efter den eufori som följde på självständigheten för dryga 50 år sedan gick utvecklingen i många afrikanska länder i stå och till och med bakåt. Rapporteringen handlade mest om krig, svältkatastrofer och aids.

Men nu har afrikanska lejonekonomier efterträtt de asiatiska tigerdito. Av världens ledande tillväxtekonomier ligger flera i Afrika; en tredjedel av Afrikas 54 länder har en årlig ekonomisk tillväxt på 6 procent eller mer. Två av tre afrikaner tror enligt en opinionsundersökning att de kommer att få det bättre under de kommande åren. Trots det hänger den ”afropessimistiska” bilden kvar.

Det är många som har följt förändringen på plats och som vill ställa den bilden till rätta. Sten Rylander har bland annat som Sveriges ambassadör och inom Sida lång erfarenhet av flera afrikanska länder. I Afrika vänder, en tunn volym späckad med siffror och fakta, gör han sin analys. Enligt många bedömare är IT, mobiltelefoni och ekonomiska transaktioner via nätet den faktor som betyder mest för framgången.

SVT:s korrespondent Erika Bjerström har rest på den afrikanska kontinenten under flera decennier och intervjuat ”allt från presidenter till prostituerade”. Många hörs i den optimistiska reportageboken Det nya Afrika. ”We want trade, not aid”, säger hennes intervjupersoner och hon konstaterar att den som vill främja en demokratisk samhällsutveckling som kommer de allra fattigaste till del, med fördel kan fokusera på att förändra Sveriges och EU:s politik och på att riva EU:s handelshinder gentemot utvecklingsländerna.

Med Ut ur Kalahari avslutar författaren Lasse Berg sin trilogi som inleddes med Gryning över Kalahari och Skymningssång i Kalahari.

Lasse Berg inspirerades som barn hemma vid radioapparaten i Båstad av upptäcktsresande Sten Bergman att resa ut i världen. I den senaste boken är den stora behållningen när han följer i sina egna fotspår, för att med egna ögon se hur det har gått för de människor han mötte i sin ungdom, först i Asien och senare i Afrika. I Asien har det gått bra. De allra fattigaste har fått det bättre. Men i de afrikanska länder han återbesöker får fattigdomen fortfarande ungdomarna att lämna landsbygden, trots relativt höga ekonomiska tillväxttal.

Det leder honom till intressanta frågor och resonemang om vad det är som ger utveckling. Han finner att ingen av de vanligt förekommande förklaringarna till fattigdom håller.

Det visar framgångsexemplet Rwanda med sitt extremt dåliga utgångsläge efter folkmordet för 20 år sedan; det är det land som kanske har gjort de största framstegen på hälsovårdsområdet sedan millennieskiftet i Afrika.

Men förutsättningarna har inte varit desamma i Asien och Afrika, där spannmålsproduktionen kom igång långt senare. Tropiska grödor kan inte lagras och har inte lockat transnationella livsmedelsjättar.

Men när jordbruket moderniseras kan Afrikas åkerarealer föda hela världen och ungdomarna få jobb. Då kan det verkligen vända för kontinenten.