Växthusgas ger sämre grödor

Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm (parts per million) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen, eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar.

Forskarna bakom den nya studien har analyserat data från 143 olika försök, där sex olika grödor – vete, ris, majs, ärtor, sojabönor samt durra – odlades vid förhöjda koldioxidnivåer (550 ppm) samt vid normala koldioxidnivåer. Odlingsförsöken utfördes med så kallad FACE-teknik,  free air carbon dioxide enrichment, som gör det möjligt att öka koldioxidnivån vid odling utomhus på vanlig åkermark, utan att miljöfaktorer som nederbörd och näringstillgång påverkas.

Förhöjda koldioxidnivåer medförde att halterna av zink och järn sjönk i samtliga grödor – med undantag för durra, där järnhalterna ökade något. I vete, ris, ärtor och majs sjönk även proteinnivåerna. De här grödorna utgör stapelfödan för en stor del av jordens befolkning, och enligt Världshälsoorganisationen WHO så är zink- och järnbrist globala hälsoproblem redan i dag.

Orsakerna till de sjunkande näringshalterna är inte klarlagda. En teori är att förhöjda koldioxidnivåer stimulerar produktionen av kolhydrater, vilket gör växterna större och kraftigare medan näringshalten i de ätbara delarna sjunker.

Forskarna drar slutsatsen att det krävs mer fokus på växtförädling, med syfte att  skapa grödor som är mer motståndskraftiga mot de negativa effekterna av ökade koldioxidnivåer.