Längtar våra gener tillbaka till Afrika?

Människans arvsmassa består av cirka 3 miljarder ”bokstäver” (baser i dna:t) vars ordning kan ses som en planritning för organismen och därmed beskrivas som en sorts minne. Dessa bokstäver kan förändras lite grann mellan generationerna via slumpvisa mutationer hos könscellerna. Det närmaste vi kommer någon form av aktivt minne i arvsmassan är så kallad imprinting, där vissa bitar av dna:t modifieras, utan att själva dna-koden förändras. Från andra organismer vet vi att det finns exempel på att en viss gen kan stängas av hos en unge beroende på någon förutsättning hos en förälder, men dessa exempel är ovanliga och långtidsverkan är oklar.

Samtidigt innehåller vår arvsmassa information om människans utveckling och demografiska historia. Genom att analysera variationen i dna från många människor kan vi till exempel visa att den moderna människans ursprung finns i Afrika söder om Sahara.

Det finns både arkeologiska och genetiska studier som pekar på södra Afrika som speciellt viktigt för människans utveckling – men huruvida vi längtar till Afrika beror nog på annat än våra celler.

/Mattias Jakobsson, professor i genetik, Uppsala universitet