Varning för mirakelkur mot sjuka hus

Vi tillbringar omkring 90 procent av vår tid inomhus – hemma, i skolan och på arbetsplatser. Och problemet med klimatrelaterad ohälsa är större än många känner till. I Socialstyrelsens miljöhälsorapport från 2009 uppger 1,2 miljoner svenskar att de har hälsobesvär som de själva anser bero på innemiljön. Boverkets utredning visar att var femte person upplever besvär i form av irriterade slemhinnor, trötthet, huvudvärk och luftvägsproblem i den egna bostaden. Alldeles för höga siffror, anser både myndigheter och forskare.

– Den här typen av ohälsa bidrar naturligtvis till försämrad livskvalitet. Dessutom leder den till ökad stress och sämre prestationsförmåga. Om besvären inte åtgärdas finns det risk för att de blir mycket långvariga, säger Berndt Stenberg, professor och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Men trots att ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa (OBO), som fenomenet kallas, är så utbrett, vet forskarna inte exakt vad det är som gör att vissa av oss blir sjuka i vissa byggnader.

Det finns i och för sig en mängd olika ämnen i inomhusmiljön, både i form av partiklar och gaser. Färg, byggmaterial, mattor, möbler, köksinredning, madrasser och mycket annat ger ifrån sig flyktiga organiska ämnen, så kallade voc:ar (volatile organic compound). Men de här ämnena anses inte giftiga – utifrån vad man vet om hur de normalt påverkar människor.

Symtomen hos dem som drabbas är ofta diffusa och stämmer in på en mängd olika tillstånd. Osäkerheten kring både symtom och orsaker har gett upphov till en mängd missuppfattningar och rena vanföreställningar.

– Den vanligaste myten är att ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa inte existerar, säger Berndt Stenberg. En annan är att det bara är kvinnor som drabbas. Man klumpar ihop OBO med medicinskt oförklarade fenomen, som elöverkänslighet.

Ännu en uppfattning som forskare och drabbade ibland möter är att OBO är någon form av masspsykos.

– Så är det absolut inte, säger Berndt Stenberg. Det finns vetenskapliga belägg för att symtomen är verkliga.

På 1970-talet tvingade energikrisen fram allt energisnålare byggnader. I takt med att våra hus och bostäder blev tätare, ökade också klagomålen på inomhusmiljön. Det finns en hel del data som pekar på ett samband mellan dålig ventilation och ohälsa. Men exakt vad som orsakar symtomen kommer man som regel inte underfund med.

– OBO handlar väldigt mycket om hur brukarna upplever besvären, säger Steven Nordin, som är professor i psykologi och forskar tillsammans med Berndt Stenberg. Att man inte hittar orsakerna är absolut inte samma sak som att symtomen är inbillade. Däremot säger det en hel del intressanta saker om vårt nervsystem.

Steven Nordin och hans forskarkolleger har bland annat studerat luktsinnets betydelse för hur vi uppfattar olika miljöer. De lät friska personer exponeras för dofter från olika kemiska ämnen. En grupp fick i förväg veta att ämnet de exponerades för var hälsofarligt, medan den andra gruppen inte fick någon sådan information. De försökspersoner som fått veta att ämnet var hälsofarligt upplevde obehagliga symtom och fick nedsatt prestationsförmåga jämfört med referensgruppen. Och precis så här ska vi människor fungera, enligt Steven Nordin:

– Luktsinnet är primitivt och fungerar som ett varningssystem. En otäck lukt tolkar vi som något farligt, den ökar stressen, det vill säga beredskapen i autonoma nervsystemet, och får oss att vilja fly. Om vi negligerar den instinkten, kan kroppen utveckla fysiska symtom för att verkligen få oss att vilja lämna platsen.

Symtomen som uppstår är alltså stressrelaterade och beror på att autonoma nervsystemet triggas av något i miljön som vi vistas i. Problemet är att man ofta inte kan säga exakt vad som sätter i gång nervsystemet, och att alla som vistas i miljön inte drabbas likadant. En mängd individuella faktorer spelar stor roll för hur vi påverkas. Till exempel kan vi tidigare i livet ha lärt oss att förknippa en viss doft med obehag, genom så kallad betingning.

– I dessa fall handlar det nog om att vissa individers nervsystem har utvecklat en extrem känslighet för en viss typ av miljöer. Då behövs det oerhört lite för att systemet ska triggas i gång. En del människor är helt enkelt mer känsliga för lukter än andra, säger Steven Nordin.

Men trots att det råder stor osäkerhet om hur och varför vissa drabbas, så visar forskningen tydligt hur viktigt det är att patienter med OBO utreds ordentligt om symtomen ska försvinna.

Håkan Löfstedt är överläkare och specialist i yrkes- och miljömedicin vid Örebro universitetssjukhus. Här arbetar man kliniskt med att utreda enskilda patienter och gör dessutom större enkätundersökningar för att kartlägga problem i specifika miljöer.

– OBO-patienterna är svåra att utreda. Ofta har de en bred och diffus symtomflora, som kan uppträda vid allehanda sjukdomstillstånd, exempelvis problem med slemhinnor och andningsvägar, ögonbesvär eller mer allmänna symtom som trötthet och huvudvärk. Ibland även hudproblem.

Det viktiga är att patienten tas på allvar, får en riktig medicinsk bedömning och att man utesluter andra sjukdomar.

– Många individer som upplever symtom i en viss miljö mår genast bättre när de lämnat den. Sådana saker som att fastighetsägaren inleder en miljöteknisk utredning gör att en del patienter lugnar sig och mår lite bättre. Men en del drabbas av mer kroniska besvär eller besvär som kvarstår i flera år. Därför måste patienten själv bestämma hur långt man ska driva en utredning.

I dag finns det många företag som erbjuder utredningar i form av luftprover, som analyseras och sätts i samband med olika symtom. Forskarna är kritiska till detta och menar att eventuella samband mellan symtom och innemiljö bara kan göras av medicinsk expertis, inte av miljötekniker, eftersom de saknar den medicinska kompetensen.

Och att försöka ställa diagnos på en ”sjuk” inomhusmiljö genom att ta luftprover låter sig helt enkelt inte göras med dagens kunskap och metoder, menar samtliga forskare som F&F har talat med.

Eftersom symtomen är så diffusa och svåra att ringa in måste man hitta andra arbetssätt. En fungerande metod har visat sig vara att arbeta extremt systematiskt, både när det gäller att kartlägga symtom och inspektera byggnaden.

En metod, som utvecklats av en tvärvetenskaplig forskargrupp för att främja ett systematiskt arbete, är den så kallade SWESIAQ-modellen. Här samlas information om brukarnas symtom och upplevelser in med hjälp av standardiserade enkäter. Sedan utforskas byggnaden, både vad gäller byggnadsmaterial, konstruktion, avlopp och ventilation – och genom studier av såväl byggnadsritningar som byggnadens historia, i form av exempelvis ombyggnader och tidigare användningsområden. Tänkbara orsaker identifieras och åtgärdas och all rapportering sker enligt särskilda mallar för att garantera att ingenting glöms bort.

Sandra Johannesson är yrkes- och miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Här tar man emot patienter och utreder samband mellan symtom och inomhusmiljö.

– I dag vet vi hur viktig informationen till de drabbade är för att utredningen ska bli bra. Därför ska man alltid bilda en arbetsgrupp som ser till att alla berörda får veta vad som pågår och vart de kan vända sig med sina frågor. På en skola eller en förskola måste informationen också nå ut till föräldrar och barn, säger hon.

– Man måste få veta vad utredningen kommit fram till och vilka åtgärder det eventuellt kommer att leda till. Om informationen till de drabbade inte fungerar finns risk för onödig oro.

Forskning vid bland annat Umeå universitet visar att stress är en förvärrande faktor vid OBO. Många människor är väldigt rädda för mögel, och blir stressade om de känner mögeldoft. Men faktum är att det inte finns någon entydig forskning som visar att det är just mögelsporerna i sig som kan göra människor sjuka.

– Mögel är ju en indikation på fuktskada. Men det som gör människor sjuka vid fuktskador kan vara de kemiska processer som sker inne i materialet, inte mögelsporerna i sig, säger Berndt Stenberg.

Många drabbade är också rädda för att besvären ska bli kroniska, eller framkalla allergi.

– När det handlar om vuxna allergiker så vet man att allergibesvären kan försämras av OBO, men så vitt vi vet utlöser OBO inte allergi hos vuxna, säger han.

Men för barn är situationen annorlunda. Nya data tyder på att barn som vistas i fukt- och mögelskadade miljöer riskerar att utveckla astma och allergi, troligtvis på grund av de kemiska processer som sätts i gång i materialen. Det är ett stort problem, påpekar Berndt Stenberg:

– I dag vet vi att 30 procent av alla barn i den uppväxande generationen kommer att utveckla allergi. Därför är den ospecificerade byggnadsrelaterade ohälsan så oerhört viktig att komma till rätta med.

Ett viktigt steg på vägen är att skapa bättre metoder för att utreda individer, förklarar han:

– Som läkare vill jag kunna ta exempelvis blodprover på mina patienter och hitta förändringar som styrker kopplingen mellan symtom och miljö. Det skulle underlätta de kliniska utredningarna enormt, att se vad som faktiskt sker i kroppen.

För det ändamålet har han och hans kolleger börjat bygga upp biobanker med material från patienter.

– När det gäller att skapa miljöer som ger så lite problem som möjligt, finns det goda möjligheter att bygga bättre, säger Berndt Stenberg. Vi får ju bättre möjligheter att upptäcka fukt och mögel. Och nu för tiden väljer man oftare lågemitterande material, som släpper ifrån sig så lite kemikalier som möjligt.

Men vem är det då som ansvarar för att vi inte blir sjuka av vår inomhusmiljö? Av miljöbalken framgår att den som tillhandahåller bostäder eller lokaler har skyldighet att se till att ”lokalerna inte medför olägenhet för människors hälsa”. Den ansvarige kan alltså vara en professionell fastighetsägare eller styrelsen i en bostadsrättsförening. Småhusägare har själva ansvar för sina hus. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd är tillsynsmyndighet.

Greta Smedje är chef för Enheten för miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten. Hon tycker inte att lagen fungerar speciellt bra.

– Det finns forskning som visar att folk är obenägna att rapportera inomhusproblem i egna bostäder, jämfört med bostäder som hyrs. En mycket stor andel av alla småhus i Sverige uppfyller inte kraven på god ventilation och luftomsättning, och de boende riskerar att utveckla ohälsa, säger hon.

Äldre hus tätas för att spara energi. Många nya hus är byggda så att luftomsättningen ligger precis på gränsen, och då räcker det med ett litet fel i ventilationen för att luftomsättningen ska hamna under riktvärdena.

Greta Smedje vill att frågan om ventilation i småhus behandlas på samma sätt som kontroll och sanering av radon, det vill säga genom information och bidrag till mätningar och ombyggnation.

År 1999 antog regeringen ett antal miljömål, bland annat för vårt boende. Enligt God bebyggd miljö ska byggnader och deras egenskaper inte påverka människors hälsa negativt år 2020. Men i dag menar både forskare och ansvariga myndigheter att tidsplanen är alltför optimistisk. Ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa är än så länge alltför svårgripbart för att kunna åtgärdas tillräckligt effektivt.