Det roliga är ofta användbart

Tumlaren är en liten val, den enda som lever året om vid Sveriges kust. Men den är skygg, och de som bor i Östersjön är särskilt hemliga. Under lång tid har vi inte ens haft en aning om hur många de är: något tiotal, eller kanske flera tusen?

Med avancerad avlyssningsteknik har forskarna nu lyckats få en helt ny bild av både tumlarnas liv och kärleksliv.

Låter det intressant? Jag tycker det. Men är det nyttig kunskap?

Om du blir lockad av tumlarforskningen anar jag att du inte blir det för att du har direkt användning av den nyvunna kunskapen. Så varför vill du läsa mer? Vad är nyttan med populärvetenskap?

Jag var nyligen inbjuden till ett seminarium i Göteborg med titeln Vetenskaperna och nyttan. Det ordnades av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället och var mycket ambitiöst upplagt med forskare från så skilda discipliner som idéhistoria, astronomi och medicin. Under en hel dag belyste man nyttan med sin egen och andras forskning.

Det var så lustfyllt att lyssna på dessa insiktsfulla föredragshållare att man faktiskt kunde fundera över om det verkligen kunde vara nyttigt också. Det finns ju en föreställning om att nyttiga saker ska vara tråkiga, ansträngande och smaka illa – och att det som är roligt, lätt att ta till sig och gott oftast är onyttigt.

På seminariet talades det om tillämpad forskning kontra grundforskning, eller behovsstyrd kontra nyfikenhetsdriven forskning. Och underförstått var nog den behovsstyrda lite tråkigare och nyttigare än den nyfikenhetsstyrda.

Jag ser ett samband mellan denna diskussion om nyttig och onyttig vetenskap, och den om nyttigt och onyttigt läsande. Men låt oss stanna vid frågan om ”onyttig grundforskning”. Det är en fråga som blir mer brännande om vi tänker att det finns många viktiga och resurskrävande utmaningar i samhället som kräver omedelbara åtgärder: migration, klimatförändringar, miljöförstöring, krig och förtryck. Politikerna har höga förväntningar på att forskning ska lösa dessa stora utmaningar. Men tänker de då på grundforskning? Är det inte snarare tillämpad och behovsstyrd forskning som ska lösa problemen?

Ett ord som ofta upprepades av föredragshållarna på seminariet i Göteborg var långsiktighet. Nyttan kommer inte alltid omedelbart. Resultat som först kan tyckas oanvändbara kan visa sig helt avgörande i en annan tid, eller i ett annat sammanhang. Ju mer vi vet, desto större är sannolikheten för att vi, förr eller senare, hittar lösningar på våra problem.

På sikt finns det alltså goda förutsättningar för att också grundforskning kommer till nytta.

Tänk nu att detsamma gäller för populärvetenskap. Det som känns lustfyllt, men kanske inte direkt nyttigt, kan visa sig vara riktigt användbart i framtiden. Grundforskningen ökar den sammanlagda kunskapen hos samhället, populärvetenskap ökar kunskapen hos dig.

Nobelpristagaren Wole Soyinka har berättat att han inte alls förstod meningen med att plugga matte, när han gick i skolan. Men när han senare satt i fängelse, som politisk fånge, var det matematiken som räddade honom. Genom att sysselsätta sig med matematiska problem höll han sin hjärna igång och undvek att gå under mentalt.

Bläddra alltså med gott samvete vidare och läs om tumlare – eller om något helt annat som du råkar bli intresserad av. Förutom en stunds underhållning kan du nämligen råka samla på dig kunskap som visar sig vara väldigt användbar i framtiden.