Unga vuxna blir allt sämre på att läsa och räkna

Kunskaperna i matematik och läsförståelse bland personer upp till 30 år gamla verkar avspegla de skolförsämringar vi redan sett.

Publicerad
Läskunskap är grundläggande för en stor del av all annan inlärning.
Bild: iStock

Under 2000-talet har resultaten i den svenska skolan försämrats. Det har visats av flera PISA-rapporter, som utgår från resultaten hos niondeklassare. Nu visar det sig att dessa försämringar även har satt spår i läs- och matematikkunskaperna hos unga vuxna. Det framgår av rapporten Lära för livet (SNS) där resultat från PIAAC redovisas (Programme for the international assessment of adult competencies).

PIAAC baseras bland annat på läs- och räkneförmågor hos ett urval 16–65-åringar i 24 olika länder. Sveriges vuxna befolkning är över lag jämförelsevis bra på att läsa och räkna – men inte i åldrarna 25–30 år. PISA och PIAAC uppvisar en ”häpnadsväckande överensstämmelse” vad gäller de yngre gruppernas försämrade räkne- och läskunskaper, enligt forskarna. De elever som gick i grundskolan på 2000-talet var klart sämre på att läsa och räkna även långt efter det att de hade slutat nian.

Läskunskaperna hos elever i grundskolan började försämras i början av 1990-talet, och i slutet av 1990-talet började kunskaperna i matematik minska.

– Troligen har det med den försämrade lärarkompetensen att göra, och att allt fler obehöriga lärare började undervisa på 1990-talet. Detta slår sannolikt först mot läs- och skrivinlärningen. När man sedan läser dåligt så går det ut över matematiken och andra ämnen, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare.

I analysen har forskarna undantagit utlandsfödda, som kanske inte genomgått hela grundskolan. Denna studie stärker alltså beläggen för att den svenska skolan har försämrats kraftigt under framför allt 2000-talet.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor