Alla vinner på fler priser

Den 12 mars kommer vi att få reda på vem som vinner årets Holbergpris. I Bergens universitetsbibliotek kommer bland andra rektor Dag Rune Olsen att avslöja årets vinnare. Arrangemanget är öppet för allmänheten. De första 50 som kommer till ceremonin får frukost, alla får kaffe.

Det låter kanske som en ceremoni för ett lokalt västnorskt pris. Möjligen hade du, liksom jag, knappt hört talas om den dansk-norske författaren, dramatikern och historikern Ludvig Holberg. Än mindre priset som är uppkallat efter honom.

Men det är hög tid att lära om. Något jag fick chansen att göra på en sammankomst ordnad av den norske ambassadören i Stockholm, Kai Eide, tidigare i år.

Holbergpriset delas ut till den som utfört särskilt betydelsefull forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik eller teologi. Prissumman är på 4,5 miljoner norska kronor. Bland tidigare pristagare märks den tyske filosofen Jürgen Habermas och den franske sociologen Bruno Latour.

Priset instiftades av det norska stortinget 2003 och är en kopia på det lika stora och norska Abelpriset, uppkallat efter den norske matematikern Nils Henrik Abel, och som sedan 2003 delas ut till en framstående matematiker.

Att de norska priserna för tankarna till Nobelpriset är ingen slump. Abelpriset var till och med påtänkt ungefär samtidigt med Nobelpriset år 1902. En Abelmedalj föreslogs av unionskungen Oskar II, men stoppades i samband med unionsupplösningen.

Priser som dessa kan lätt avfärdas som jippon som står i motsats till vetenskapens strävan efter objektivitet och rationalitet. Men efter seminariet på Norges ambassad hade jag inte bara fått syn på det norska Holbergpriset, utan också på de förtjänster som priser kan ha inom vetenskapen.

På norska ambassaden talade bland andra Linda Wedlin, docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Hon disputerade på en avhandling om rankinglistor, alltså listor som rangordnar lärosäten med hjälp av olika objektivt mätta parametrar. Rankinglistor är användbara när man vill jämföra olika universitet med varandra. Men listorna går att manipulera genom att förändra verksamheten enbart i syfte att förbättra sin placering, i stället för att höja kvaliteten på undervisningen eller forskningen.

Linda Wedlin menade att de vetenskapliga priserna har en fördel gentemot rankinglistor eftersom det inte lika lätt går att manipulera verksamheten för att vinna dem. Ytterligare en fördel med priserna är att bara vinnarna uppmärksammas. Det finns inga listor att klättra upp eller ner på. Och den uppmärksamhet vinnaren får är mestadels av godo. Vinnaren har lättare att få forskningsanslag, lättare att göra karriär och det ger ett självförtroende att våga satsa vidare på sin forskargärning.

Här talade dessutom Linda Wedlin av egen erfarenhet. År 2006 vann hon Niels Klimpriset. Med sina 250000 norska kronor är det en lillebror till Holbergpriset. Det ges till en yngre nordisk forskare inom samma områden som Holbergpriset.

Allt detta inspirerar till fler priser. En lämplig uppgift för Sveriges Unga Akademi?