Hjärnimplantat kan ge skydd mot alzheimer
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom. Sex patienter har fått hjärnimplantat som skyddar den typ av nervceller som sjukdomen bryter ner.
Det är nervceller i främre delen av hjärnan, så kallade kolinerga nervceller, som bryts ner i förtid hos en alzheimersjuk person. Genom att operera in cellkapslar i alzheimerpatienters hjärnvävnad försöker forskare vid Karolinska institutet utveckla en metod som bromsar sjukdomen. Kapslarna innehåller nervtillväxtfaktor, som är ett protein som skyddar nervcellerna och stoppar nedbrytningen av dem.
Kognitionstester visade att minnesnedsättningen hos deltagarna minskade, och PET-kameraundersökningar visade att hjärnans ämnesomsättning förbättrades.
– Sex personer är en liten undersökningsgrupp. Vi var tvungna att se om metoden överhuvudtaget fungerade och var biverkningsfri innan fler patienter kunde delta, säger Maria Eriksdotter, professor i geriatrik och studiens forskarledare. Målet är nu att göra en större kontrollerad studie för att bekräfta resultaten.
De trådliknande cellkapslarna var placerade i patienternas hjärnor i ett år, men de positiva effekterna kvarstod även efter att de avlägsnats. En av patienterna hade stabila värden i femton månader efter att kapslarna togs ut.
– En idé till nästa pilotstudie är att öka dosen av nervtillväxtfaktor, säger Taher Darreh-Shori, docent vid Centrum för Alzheimerforskning och en av forskarna bakom studien. Man diskuterar också huruvida det är möjligt att lämna en tub i hjärnan som kan fyllas på med nya kapslar när de första förlorar sin verkan. Taher Darreh-Shori skulle gärna se att metoden användes på alzheimerpatienter i ett tidigt skede, de med så kallad kognitiv svikt, då den skulle kunna verka i förebyggande syfte.
– Men det är ett svårt etiskt övervägande eftersom de personerna ofta mår relativt bra och operationen är så komplicerad.
Att behandla alzheimerpatienter med celltillväxtfrämjande substanser är inte en ny metod. Maria Eriksdotter provade redan för drygt 20 år sedan att injicera ämnet in i hjärnans hålrum. Den behandlingen fick avslutas då studiens deltagare fick smärtor av injektionerna.