Kan djur krympa och försvinna?

Nej, det måste röra sig om ett missförstånd. Att kivierna skulle utvecklas till döds stämmer inte. Även om det skulle finnas en evolutionär fördel att vara liten är det garanterat en evolutionär nackdel att inte kunna lägga ägg. Små kivier skulle då få färre ungar och kivierna skulle inte utvecklas till att bli allt mindre.

I dag finns för övrigt rovdjur som kan ta små kivier, nämligen utplanterade hermeliner. De kan döda kiviungar på upp till 800 gram, men därefter är de för stora. Därför föder man nu upp ungar tills de är tillräckligt stora. Hos arten brun kivi blir ungarna så stora efter tre till fyra månader, men för arten mindre fläckkivi tar det nästan ett år. Att kivierna växer så långsamt beror antagligen på att de är anpassade till en värld utan rovdjur. Långsam tillväxt kräver mindre energi och innebär mindre fysiologiska påfrestningar, så om det inte finns något rovdjurshot att växa ifrån kan det vara en framgångsrik strategi.

Varför kivins ägg är så oproportionerligt stora har diskuterats. En teori har varit att kiviernas förfäder var mycket större. Många av deras närmaste släktingar är stora och saknar flygförmåga, såsom struts, nandu och emu. Dessa fåglar har setts som ett exempel på spridning och artbildning med hjälp av kontinentaldrift när superkontinenten Gondwana bröts upp. Men nya släktskapsstudier tyder på att kivierna är nära släkt med de utdöda elefantfåglarna på Madagaskar. Dessutom verkar de utdöda moafåglarna på Nya Zeeland vara närmast släkt med tinamoerna i Sydamerika, som kan flyga. En rimligare tolkning blir då att de stora flygoförmögna fåglarna har haft flygande förfäder, som har spritt sig till olika kontinenter och öar och där sedan förlorat flygförmågan och ibland blivit jättestora. Det är alltså inte alls säkert att kiviernas förfäder har varit stora. De stora äggen kanske inte är en evolutionär rest, utan en anpassning till ett liv med hård konkurrens, men utan rovdjur.

/Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet