Ytligheter

Floran av ytmått frodades fritt innan metersystemet infördes i slutet av 1800-talet. Inom lantbruket händer det ännu att man säger tunnland, som enkelt relateras till decimalsystemets hektar. Ett tunnland är 4 936,6 m², ganska nära ett halvt hektar, 100100 meter.

Ett tunnland var den yta man kunde beså med en tunna utsäde. Men hur stor är en tunna? Ja, den motsvarade till exempel 32 kappar enligt måttregler från 1656. Och en kappe var 4,6 liter ungefär. I praktiken varierade alla äldre mått kraftigt över landet och en tunna kunde rymma allt ifrån drygt 100 till knappt 200 liter.

Andra mått utgick från markens värde/bärighet snarare än yta. Som markland, men även öresland – vilket motsvarade ett tunnland – samt örtugsland och penningland. Det låg till grund för beskattningen under medeltiden.

Riktigt gammalt är måttet plogland, den yta man hinner ploga på en dag.

Till detta ska läggas otaliga lokala ytmått, som en mäling i Jämtland. Det var den yta en person kunde slå eller skörda på en dag och motsvarade ungefär 1/6 tunnland, enligt SAOB.

I Dalarna använde man ytmåttet snesland – den yta som ger ungefär en snes i avkastning.

Fråga: Vad är en snes?