Rymdsonderna har bränslebrist

Plutonium är svårt att ersätta när sonderna ska långt ut i rymden. Redan bortom Mars bana räcker inte solenergin till. Och utan energi fungerar varken sondernas mätinstrument eller kommunikationen med jorden. Hela 11,5 kilo plutonium färdas till exempel med sonden New horizons som snart, efter en nio år lång resa, kommer fram till Pluto och solsystemets utkanter.

För att producera el i rymden används så kallade RTG-generatorer. I dem omvandlas värme till el. Värmen frigörs spontant vid sönderfall av radioaktiva isotoper, och särskilt lämpligt för rymddrift är plutonium-238, eftersom det är mycket kompakt. Ett kilo ryms i två tändsticksaskar. Det räcker till en effekt på 0,5 kilowatt under många år – halveringstiden är hela 90 år (efter 90 år finns halva mängden kvar).

Sedan jorden bildades har allt naturligt förekommande plutonium hunnit sönderfalla, och enda sättet att få fram det är genom kedjereaktioner från utbränt kärnbränsle. Det är en mycket dyr procedur i flera steg som kräver stora industrianläggningar.

Sedan 1990-talet har USA upphört med sin inhemska produktion för rymden. I stället har man köpt plutonium-isotopen från Ryssland. Och nu har Ryssland slutat sälja den, samtidigt som det i framtiden kommer att behövas många tiotals kilo plutonium för långväga rymdfärder.