Går det att transplantera en poetisk ådra?

Svar: Det är en spännande tanke att man skulle kunna transplantera egenskaper – men det är tyvärr inget som det finns några belägg för. Det som kallas minnesceller i blodet är en del av immunsystemet, som känner igen främmande ämnen (t.ex. ett virus) och snabbt aktiverar immunförsvaret. Dessa minnesceller gör oss immuna mot sjukdomar vi redan haft, men de har inget att göra med vad vi vanligen kallar minnen.

Våra hjärnor är bra på att hitta mönster i våra erfarenheter – det gör det lättare att förstå och hantera verkligheten omkring oss. I detta fall har två ovanliga saker hänt: en hjärttransplantation och en personlighetsförändring. Det är därför lätt att tro att dessa händelser hänger ihop, även om de bara råkat sammanfalla.

När vi rett ut detta, att det inte finns några vetenskapliga belägg för att en poets hjärta kan få en annan person att börja skriva dikter, vill jag ändå kommentera alla förändringar som en hjärttransplantation innebär. Före ingreppet var patienten allvarligt sjuk – det är ju därför hen får ett nytt hjärta – och efter ingreppet är sjukdomen borta. Själva tillfrisknandet är i sig en möjlig orsak till att personen förändras. Hjärttransplantation är också ett omfattande ingrepp, med narkos, immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstötning, inflammation, stress inför operationen med mera. Vi vet att dessa fysiologiska reaktioner påverkar hjärnan och de nätverk som styr vår personlighet. Det är alltså fullt möjligt att en hjärttransplantation leder till någon form av förändring av personligheten. Men vad donatorn tyckte om poesi spelar i sammanhanget ingen roll.

/Maria Lindskog, forskare i neurovetenskap, Karolinska institutet