Man tager vad man haver

Julstöket i köket har varit ett kärt bestyr allt sedan man bryggde ölet i det fat där Sigtryggs huvud hamnade i hans batalj med Röde Orm i Frans G. Bengtsson roman. Att brygga öl och göra brännvin var två viktiga sysslor som aldrig fick försummas, allra minst i juletid. Recepten som överlevt till våra dagar är får, men kommer vi in på 1700-talet blir vår kunskap betydligt större, tack vare Anna Christina Wargs Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber från 1755. Eller Cajsa Wargs kokbok som den oftare kallas.

Här finns, bland så oerhört mycket annat, en hel uppsjö av recept på hur man kryddar brännvin. Det finns en beskrivning av hur man gör en inbakad skinka, föregångaren till dagens griljerade julskinka. Man gjorde en deg som skinkan kläddes i. Men den knådades inte ihop förrän man hällt i ett stop rött vin, som sedan marinerade skinkan i ugnen. Cajsa har också recept på små pepparkakor, pepparkakor med sirap och pepparkakor med honung:

”Ett qwarter god honing kokas och skummas rätt wäl, och när samma honing blifwit wäl kall, så lägges 8 lod fint rifwit såcker dertil, hwartefter 10 ägg wispas, men 5 hwitor borttages: när äggen äro ganska wäl wispade, så slås de til honingen, då wispas alt å nyo, och deruti lägges något stött ingefära, pomerans-skal och peppar efter behag.”

När Linköpingssonen och läkaren Charles Emil Hagdahl drygt ett sekel senare (Kokkonsten som vetenskap och konst, 1879) satte matlagningen på en mer vetenskaplig grund hade de gamla enheterna ersatts med det nymodiga decimalsystemets centiliter och gram.

Fråga: Vad vägde ett lod och hur mycket var ett kvarter?