En kodnyckel till namnens dolda budskap
Hur blev en trögflytande å till Trosa? Svaret finns i Svenskt ortnamnslexikon. Forskning & Framsteg har talat med huvudredaktören Mats Wahlberg.
Svenskt ortnamnslexikon kom nyligen ut i en andra, reviderad upplaga. Här finns mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, sjöar, socknar, älvar och berg i Sverige. Varje namn har en kortfattad förklaring.
Huvudredaktören Mats Wahlberg är forskare vid namnarkivet i Uppsala och Institutet för språk och folkminnen.
1 | Varför är ortnamn så fängslande?
– Många ortnamn är ogenomskinliga och man förstår dem inte omedelbart i sin nuvarande form. Därför väcker de undran. De är ett slags komprimerade textmeddelanden från förr, som berättar om den tid som de tillkom i: växt- och djurliv, dåtida topografi – i vissa områden helt förändrad på grund av landhöjningen – forntida kult, kommunikationsstråk, samhällsstruktur, enskilda personer genom personnamn, folktro och mycket annat.
2 | Har du någon egen favorit bland uppslagsorden?
– Charlottenberg, en tätort i Värmland. Det är ett av få ortnamn där både för- och efternamn ingår. Namnet kommer från det järnbruk som anlades på platsen 1827. Hustrun till brukets förste ägare hette Charlotta Berg. Annars är ju -berg i jämförbara namn oftast enbart ett så kallat suffix, som betyder just berg.
3 | Vem riktar sig lexikonet till?
– Det ska vara en populärvetenskaplig text utan svåra facktermer, i första hand avsedd för allmänheten. Men tolkningarna är vetenskapligt grundade enligt senaste forskningsrön, så lexikonet används även av fackfolk inom ämnet och granndiscipliner, som historia, arkeologi, religionshistoria, kulturgeografi, agrarhistoria.
4 | Vilka ortnamn är med?
– Alla namn på län, härader, socknar städer och i princip alla tätorter enligt SCB:s definition, stora öar, åar, älvar, fjäll och berg. Av mindre namn har vi valt ut ett antal kända och intressanta.
5 | Hur gamla är våra äldsta ortnamn?
– Ortnamn har säkerligen funnits lika länge som mänskligt språk. Ortnamnen visar förvånande stabilitet. Namnet på våra stora sjöar, vattendrag och öar är säkerligen från åtminstone yngre bronsåldern, alltså uppåt 4 000 år gamla. Det gäller till exempel Vättern, Tjörn, Ätran och Nissan.
Svenskt ortnamnslexikon
Mats Wahlberg (red.)
Institutet för språk och folkminnen