Utan minsta skrupel

Den som skulle mäta mycket små saker efter 1889 fick inte ha några som helst skrupler. Då ersattes äldre måttsystem med metersystemet. De utgick från metern, medan man tidigare utgick från människokroppen med till exempel fot och tum. Och ett av måtten var skrupeln.

De så kallade verkmåtten infördes på 1730-talet utifrån tysk förebild. Lantmätarna använde dock andra mått, som baserades på alnen och skilde sig lite från verkmåtten. Det var ett system med basen tolv – det gick till exempel 12 tum på en fot. Men den lilla skrupeln var ett decimalmått och utgjorde en tusendels tum, eller lite drygt 0,02 millimeter!

Verkmåtten ersattes 1855 helt av decimalmått. De utgick dock inte från metern utan fortfarande från foten. Tummen blev då plötsligt 1/6 längre när foten delades i tio delar i stället för tolv! Därmed växte även skrupeln, till närapå 0,03 mm.

Industrialiseringens krav på precision gjorde skrupeln betydligt mer efterfrågad än då den infördes över 100 år tidigare. Så små mått hade man inte tidigare haft någon större nytta av. Utom apotekarna då, som behövde mäta upp ytterst små mängder ingredienser till sina mixturer. Skrupel var nämligen också ett rymdmått, motsvarande 20 gran eller 1,24 gram. Tre skrupler var en drakma och 8 drakmer ett uns, 29,7 gram.

Fråga: Varifrån kommer ordet skrupel och vad betyder det?